kinatjejer,
vad ska jag säga?
jag är så upptagen så snabbsummering: idag uppe på 100 våningen, promenerade över glasgång med en halv kilometer luft under mig. sen fel ände av stan och borttappade restauranger som nu inte är mer än spöken,
, sen kom vi av oss lite
men fortsatte, åt palak paner: ENSAM, besökte art district med gator som öppnade sig som sprickor i bergen, umgicks med fantastisk gallerist: diskuterade nya vs gamla kina och tematik i kinas samtidskonst, fann underbar liten studio med dekonstruerade sjok, köpte en fantastisk klänning som jag har på mig inför kvällens casual dinner tillsammans med e och hennes team på 15
sen tillbaka helt världsvant på tunnelbanan,
ett obekvämt möte i en hiss
ska få byta hotell imorn,
nu måste jag gå.
jag är så upptagen så snabbsummering: idag uppe på 100 våningen, promenerade över glasgång med en halv kilometer luft under mig. sen fel ände av stan och borttappade restauranger som nu inte är mer än spöken,
, sen kom vi av oss lite
men fortsatte, åt palak paner: ENSAM, besökte art district med gator som öppnade sig som sprickor i bergen, umgicks med fantastisk gallerist: diskuterade nya vs gamla kina och tematik i kinas samtidskonst, fann underbar liten studio med dekonstruerade sjok, köpte en fantastisk klänning som jag har på mig inför kvällens casual dinner tillsammans med e och hennes team på 15
sen tillbaka helt världsvant på tunnelbanan,
ett obekvämt möte i en hiss
ska få byta hotell imorn,
nu måste jag gå.
baby i'ma flirt
he be callin me mommy...
Har haft en underbar och sjukt spännande dag. Först på mässa med en helt ny värld av inhyrda broschyrtjejer i diamanttofsar, obegripliga instrument och ryska miljonärer i för stora polyesterkostymer. Jag var underbar och älskad av alla i min transparanta leopardtopp, men önskade jag tagit nya klackarna i alla fall. Eller fråntar de mig respekten ännu mer än vad mitt yttre redan gör? Hursomhelst, jag ”nätverkade” och minglade med ägare och direktörer som föll pladask. Speciellt en blev helt begeistrad; en ung direktör för ett tyskt bolag som enligt broschyren förra året omsatte 50 billioner euro (!!!!!!!). obs tät kille. Vid dessa tillfällen är jag himla tacksam för min helvetiska tid på Prada, cause at least now i know how to talk to them bitches. Jag var charmerande, rent ut sagt, utan att ens behöva göra så mycket. Ljög lite och sa att jag redan påbörjat min utbildning, varpå han snabbt replikerade med att erbjuda mig jobb som jag snällt avböjde med motiveringen att jag har 3 år kvar. IOFS sant om man inte räknar med 2 år master hehe.
Och jag som låg och grämde mig av oro inatt över att jag inte skulle få ett jobb när jag tar min examen. Eller att jag inte skulle komma in på det jag sökt. Eller att jag inte skulle gilla det – rätt stor chans IOFS, men känner mig motiverad efter dagar som denna – och därmed inte ha nåt jobb som utväg eftersom Edenb säljs i slutet av augusti. Ångest ångest ångest
Men nu får jag framtidshopp.
Seriöst, fan vad svårt det kommer bli för mig att göra karriär. Alla kommer vilja äta middag med mig, men when it comes down to business kommer det bli svårare. Baby im a flirt som kommer behöva transformeras till blott en av dom terrakottasoldaterna.
Hursomhelst, den här direktören, jag vet han hade speciella ögat till mig men tyvärr inte kunde medverka på middagen som skulle arrangeras på kvällen. Nånstans visste jag att han ändå skulle komma. Och mycket väl. När vi till min stora belåtenhet landat på en spansk restaurang får Rei ett samtal – och mycket riktigt är han på väg.
Dock med sin flickvän som var ASCOOL och hård kinesiska, men precis så där perfekt och sval ni vet. Det kändes som att hon var Marina och jag Jenny. Jag ba *kan ej hålla käften när jag borde * *kan ej sluta pusha gränsen när jag borde *
Blir ännu mer irriterad på mina kollegor, förutom Kitty som är jävligt proffsig. De andra är de lataste, mest oföretagsamma små marionettdockor jag sett. herreGU ta ett eget initiativ nångång! Jag ba: nu packar vi ihop och går, klockan är halv fem och det stänger om en halvtimme. De ba: men asså, Kitty är faktiskt chef och vi vet inte vad hon tycker, vi måste vänta på att hon ger besked… !!!
Ligger nu nöjd och glad i min stenhårda säng. Det här är fanimej det sämsta ”hotell” jag någonsin bott på i mitt liv, kinesisk standard. Kitty är skitsnål och blev typ lite bestört när hon betalade 2000 spänn för 8 personers middag. Iofs, that’s how Prada’s making their money. Men gå till överdrift. Jag trodde detta var landet av balans? Här jag skulle finna Ying och Yang?
I själva verket blev det tvärtom; två extremer av varandra och dessa extrema klyftor att förhålla sig till. Att välja sida. Man måste. Hjärtat säger annat. Hjärtat säger stanna hemma, ta om hand. Hjärtat säger även GÅ!
Har haft en underbar och sjukt spännande dag. Först på mässa med en helt ny värld av inhyrda broschyrtjejer i diamanttofsar, obegripliga instrument och ryska miljonärer i för stora polyesterkostymer. Jag var underbar och älskad av alla i min transparanta leopardtopp, men önskade jag tagit nya klackarna i alla fall. Eller fråntar de mig respekten ännu mer än vad mitt yttre redan gör? Hursomhelst, jag ”nätverkade” och minglade med ägare och direktörer som föll pladask. Speciellt en blev helt begeistrad; en ung direktör för ett tyskt bolag som enligt broschyren förra året omsatte 50 billioner euro (!!!!!!!). obs tät kille. Vid dessa tillfällen är jag himla tacksam för min helvetiska tid på Prada, cause at least now i know how to talk to them bitches. Jag var charmerande, rent ut sagt, utan att ens behöva göra så mycket. Ljög lite och sa att jag redan påbörjat min utbildning, varpå han snabbt replikerade med att erbjuda mig jobb som jag snällt avböjde med motiveringen att jag har 3 år kvar. IOFS sant om man inte räknar med 2 år master hehe.
Och jag som låg och grämde mig av oro inatt över att jag inte skulle få ett jobb när jag tar min examen. Eller att jag inte skulle komma in på det jag sökt. Eller att jag inte skulle gilla det – rätt stor chans IOFS, men känner mig motiverad efter dagar som denna – och därmed inte ha nåt jobb som utväg eftersom Edenb säljs i slutet av augusti. Ångest ångest ångest
Men nu får jag framtidshopp.
Seriöst, fan vad svårt det kommer bli för mig att göra karriär. Alla kommer vilja äta middag med mig, men when it comes down to business kommer det bli svårare. Baby im a flirt som kommer behöva transformeras till blott en av dom terrakottasoldaterna.
Hursomhelst, den här direktören, jag vet han hade speciella ögat till mig men tyvärr inte kunde medverka på middagen som skulle arrangeras på kvällen. Nånstans visste jag att han ändå skulle komma. Och mycket väl. När vi till min stora belåtenhet landat på en spansk restaurang får Rei ett samtal – och mycket riktigt är han på väg.
Dock med sin flickvän som var ASCOOL och hård kinesiska, men precis så där perfekt och sval ni vet. Det kändes som att hon var Marina och jag Jenny. Jag ba *kan ej hålla käften när jag borde * *kan ej sluta pusha gränsen när jag borde *
Blir ännu mer irriterad på mina kollegor, förutom Kitty som är jävligt proffsig. De andra är de lataste, mest oföretagsamma små marionettdockor jag sett. herreGU ta ett eget initiativ nångång! Jag ba: nu packar vi ihop och går, klockan är halv fem och det stänger om en halvtimme. De ba: men asså, Kitty är faktiskt chef och vi vet inte vad hon tycker, vi måste vänta på att hon ger besked… !!!
Ligger nu nöjd och glad i min stenhårda säng. Det här är fanimej det sämsta ”hotell” jag någonsin bott på i mitt liv, kinesisk standard. Kitty är skitsnål och blev typ lite bestört när hon betalade 2000 spänn för 8 personers middag. Iofs, that’s how Prada’s making their money. Men gå till överdrift. Jag trodde detta var landet av balans? Här jag skulle finna Ying och Yang?
I själva verket blev det tvärtom; två extremer av varandra och dessa extrema klyftor att förhålla sig till. Att välja sida. Man måste. Hjärtat säger annat. Hjärtat säger stanna hemma, ta om hand. Hjärtat säger även GÅ!
btw
personligt meddelande: facebook funkar inte av nån anledning och e, jag har ej din mailadress. du har mitt nummer. du har min mail? vet ej. hursomhelst. hör av dig när du kommer fram. jag vet inte vart jag bor men.. ok senare problem.
shanghai
googlar lite. vad kan jag göra här? är det ingen som har nåt tips? imorn ska jag upp i skyskraporna tänkte jag. och på museum; historia eller konst. jag ska utforska gamla shanghai och nya manhattan-liknande shanghai. floden. himmel-linje. osv.
några saker man inser av erfarenhet i detta land:
- alltid ha med sig näsdukar i väskan eftersom det aldrig finns papper på toaletten
- alltid ha med sig en lista på rekommenderade restauranger med adress och telefonnummer
åååhh. jag har såna cravings för min vanliga mat. är det fel av mig? bröd, ost, färsk tomat & gurka, bulgursallad, turkisk yoghurt, halloumi, ruccola, avocado, keso.. listan kan gå vidare. jag ba *vill ej göra som reseguiden och ba insupa the local cuisine, nä-ärå*
några saker man inser av erfarenhet i detta land:
- alltid ha med sig näsdukar i väskan eftersom det aldrig finns papper på toaletten
- alltid ha med sig en lista på rekommenderade restauranger med adress och telefonnummer
åååhh. jag har såna cravings för min vanliga mat. är det fel av mig? bröd, ost, färsk tomat & gurka, bulgursallad, turkisk yoghurt, halloumi, ruccola, avocado, keso.. listan kan gå vidare. jag ba *vill ej göra som reseguiden och ba insupa the local cuisine, nä-ärå*
en liter galla
Idag är det synd om lilla mands. Har liksom min far råkat ut för den mystiska byta-stad-sjukan som går ut på att man automatiskt insjuknar i nån slags magsjuka så fort man byter (kinesisk) stad.
Det hela började med att jag skippade frukosten.
Jag åkte med A och A till mässan där en del tråkiga förberedelser skulle dealas med, och kinesernas oförmåga till effektivitet i kombination med lack of nutrition utlöste en brinnande hjärna hos mig. Förlåt mig jag har varit en sån bitch idag. Men liksom, serri pallar inte sitta och va skithungrig på en stol när 5 kineser står och stirrar på den 6e som utför själva arbetet. Man ba: men vad är poängen med att stirra ut honom och typ hjälpa honom justera skiten eller komma med ”åsikter”?? Varför inte bara ta en panel var (de satte upp paneler) så går det en miljon gånger fortare??
Och kollegorna: varför tjafsa i, seriöst jag överdriver inte, 45 minuter om priset för interiören då era prisförslag skiljer sig med ynka 50 spänn??? Till slut erbjöd jag mig att betala skiten för att få dom att sluta ”förhandla”. Vad är poängen, alla vet ju att vårt maxbud gäller när snubben (och hans följe på 7 stirrande pers) fortsätter att hänga runt vår plats??
Resten av dagen har följt samma tema.
Mitt växande illamående, kinesernas förvirring och obeslutsamhet. Och just idag pallade jag verkligen inte med deras tröghet och smak. Jag ba: jag vill äta västerländskt och jag måste äta NU för jag har inte ätit nån frukost. I vanliga fall säger jag bara ”i don’t mind” när dom frågar vad jag vill äta.
Dom tog mig till en gata med ”massa restauranger”, obs Adah och Alex, lite oerfarna så dom vet väl inte riktigt vilka standards som gäller. När vi kom fram började min läpp typ darra när jag var tvungen att säga att här finns ju bara snabbmatställen. Alltså ni vet, kycklingar på snurrande spett ute på gatan, flottiga bord och plastförhängen, menyer med bilder på maten – ja, ni fattar. Jag ba: nae, jag vägrar. Ok uttryckte mig inte så, men hintade så att dom till slut tog mig till en asfancy restaurang med de största kristallkronor jag sett och bord där man sitter 3 meter ifrån varann med linneduk emellan.
Detta hjälpte dock inte mycket. Råkade beställa ”toalett-tofu” istället för vanlig – JA! Den heter toalett-tofu!!! Liksom ??? vad är poängen med mat som smakar/heter toa- ? Hade beställt 4 smårätter för att vara säker på att bli mätt/tycka om något av’et, men kunde naturligtvis inte äta något av detta. *dricker 2 cola och äter en frukttallrik*
Efter detta lilla äventyr gick vi på "stan" eftersom Alex skulle köpa en present till sin fru, vi gick till Tiffany’s och jag fick välja! Blev dock runtsläpad på Balenciaga, YSL, Prada och Gucci på vägen dit. Ba *don’t mind* Det jag dock hade nåt emot är deras enooooooorma seghet. Alltså, allt man ska göra tar 100 år och det är som att gå på stan med två ungar. Den ena blir kissnödig, den andre detsamma 5 minuter senare. Planera lite mänskor!! Ingen målmedvetenhet utan lite förstrött spankulerande med uppehåll vid varannan grej man ser. Mitt tålamod idag var sämre än vanligt, och efter ett tag åkte jag hem och kollade på L-word. Jag har således inte hunnit se så mycket av Shanghai än, mer om det senare.
Idag är en sån dag då jag lägger märke till allt jag annars filtrerar bort. Ni vet som när man är jättebakfull och känner doften av en cigarett och ba *kräks *. En dag som denna står det ständiga harklandet och spottloskorna mig upp i halsen. Det gör även maten med de alltid så glansiga, oljiga såserna och sältan. Vet ni vad dom åt idag? Kål med en brun, oljig sörja över. *nom nom* ba INTE. Jag visste att jag skulle kräkas vid åsynen av Alex sörplandes i sig denna skabbiga kålrätt att jag var smart nog att beställa in en frukttallrik till middag. petade i mig två kiwibitar innan det hela blev för mycket och jag fick kväljningar.
Vet ni hur dom äter biff förresten? Med pinnar!! Alltså en hel biff som man sen måste sörpla i sig och alltså slita isär med tänderna typ 1 mm ovanför tallriken.
Jag har det väldigt bra här och är extremt tacksam varje dag för att vara på andra sidan jorden och få uppleva massa spännande saker. Men just idag är det inte mycket som kunde göra mig glad och nöjd.
Jo, en grej gör mig väldigt glad. *spräcker budgeten*
Det hela började med att jag skippade frukosten.
Jag åkte med A och A till mässan där en del tråkiga förberedelser skulle dealas med, och kinesernas oförmåga till effektivitet i kombination med lack of nutrition utlöste en brinnande hjärna hos mig. Förlåt mig jag har varit en sån bitch idag. Men liksom, serri pallar inte sitta och va skithungrig på en stol när 5 kineser står och stirrar på den 6e som utför själva arbetet. Man ba: men vad är poängen med att stirra ut honom och typ hjälpa honom justera skiten eller komma med ”åsikter”?? Varför inte bara ta en panel var (de satte upp paneler) så går det en miljon gånger fortare??
Och kollegorna: varför tjafsa i, seriöst jag överdriver inte, 45 minuter om priset för interiören då era prisförslag skiljer sig med ynka 50 spänn??? Till slut erbjöd jag mig att betala skiten för att få dom att sluta ”förhandla”. Vad är poängen, alla vet ju att vårt maxbud gäller när snubben (och hans följe på 7 stirrande pers) fortsätter att hänga runt vår plats??
Resten av dagen har följt samma tema.
Mitt växande illamående, kinesernas förvirring och obeslutsamhet. Och just idag pallade jag verkligen inte med deras tröghet och smak. Jag ba: jag vill äta västerländskt och jag måste äta NU för jag har inte ätit nån frukost. I vanliga fall säger jag bara ”i don’t mind” när dom frågar vad jag vill äta.
Dom tog mig till en gata med ”massa restauranger”, obs Adah och Alex, lite oerfarna så dom vet väl inte riktigt vilka standards som gäller. När vi kom fram började min läpp typ darra när jag var tvungen att säga att här finns ju bara snabbmatställen. Alltså ni vet, kycklingar på snurrande spett ute på gatan, flottiga bord och plastförhängen, menyer med bilder på maten – ja, ni fattar. Jag ba: nae, jag vägrar. Ok uttryckte mig inte så, men hintade så att dom till slut tog mig till en asfancy restaurang med de största kristallkronor jag sett och bord där man sitter 3 meter ifrån varann med linneduk emellan.
Detta hjälpte dock inte mycket. Råkade beställa ”toalett-tofu” istället för vanlig – JA! Den heter toalett-tofu!!! Liksom ??? vad är poängen med mat som smakar/heter toa- ? Hade beställt 4 smårätter för att vara säker på att bli mätt/tycka om något av’et, men kunde naturligtvis inte äta något av detta. *dricker 2 cola och äter en frukttallrik*
Efter detta lilla äventyr gick vi på "stan" eftersom Alex skulle köpa en present till sin fru, vi gick till Tiffany’s och jag fick välja! Blev dock runtsläpad på Balenciaga, YSL, Prada och Gucci på vägen dit. Ba *don’t mind* Det jag dock hade nåt emot är deras enooooooorma seghet. Alltså, allt man ska göra tar 100 år och det är som att gå på stan med två ungar. Den ena blir kissnödig, den andre detsamma 5 minuter senare. Planera lite mänskor!! Ingen målmedvetenhet utan lite förstrött spankulerande med uppehåll vid varannan grej man ser. Mitt tålamod idag var sämre än vanligt, och efter ett tag åkte jag hem och kollade på L-word. Jag har således inte hunnit se så mycket av Shanghai än, mer om det senare.
Idag är en sån dag då jag lägger märke till allt jag annars filtrerar bort. Ni vet som när man är jättebakfull och känner doften av en cigarett och ba *kräks *. En dag som denna står det ständiga harklandet och spottloskorna mig upp i halsen. Det gör även maten med de alltid så glansiga, oljiga såserna och sältan. Vet ni vad dom åt idag? Kål med en brun, oljig sörja över. *nom nom* ba INTE. Jag visste att jag skulle kräkas vid åsynen av Alex sörplandes i sig denna skabbiga kålrätt att jag var smart nog att beställa in en frukttallrik till middag. petade i mig två kiwibitar innan det hela blev för mycket och jag fick kväljningar.
Vet ni hur dom äter biff förresten? Med pinnar!! Alltså en hel biff som man sen måste sörpla i sig och alltså slita isär med tänderna typ 1 mm ovanför tallriken.
Jag har det väldigt bra här och är extremt tacksam varje dag för att vara på andra sidan jorden och få uppleva massa spännande saker. Men just idag är det inte mycket som kunde göra mig glad och nöjd.
Jo, en grej gör mig väldigt glad. *spräcker budgeten*
etno-bråk i xinjian
ni vet ugirierna jag berättade om? kravaller igår med brända bilar, krossade fönster och allmänt kaos. 140 människor uppges ha dött och 816 skadats. dödssiffran stiger och under halvtimme rapporterade china daily först 120, senare 140.
dn uppger att kravallerna har sin bakgrund i konflikten på en leksaksfabrik i juni, där motsättningar mellan ugirier och hankineser (majoritetkineser) trappades upp och ledde itll att två dödades pga. att ugirierna kände sig diskriminerade. china daily skriver att detta i själva verket handlade om att en ugirisk arbetare sextrakasserade en hankinesiska, och att det var det som utlöste bråk mellan över 120 människor från båda grupper. i myndigheternas officiella uttalande hänvisar man till oppositionella krafter från utlandet som man menar utnyttjat händelsen för att regissera påföljderna och därmed "underminera etnisk enighet och social stabilitet i syfte att splittra Kina". de skyller på terrorism, separatism och extremism och understryker att "deras försök att sabotera är dömda att misslyckas".
några kommentarer på det...
"If minorities woul be treated like equal in their search for education, housing, traditions and jobs(!), terrorists wouldn't have even a single place to rest. Give all the people the same oportunitties, in a fair and just way, and there will be no place for terrorism... There is no reason to fear those we help... An ancient wisdom is sometimes needed about these matters. Go China!"
"NO MERCY FOR TERRORISM! NO MERCY FOR THE TERRORISTS!
Terrorists aren't fighting for 'education,housing, traditions...'!! They simply want to split the country(China) regardless what the Chinese government does and provides them for. Human rights, democracy, educations, traditions....are all excuses to cover up their ulterior motives.
Kill all the terrorists! Spare no chances on them!"
"They want a theocracy. They have the same goal as the Taliban. It is their way to Islamic dominance of Asia.
I hope that China will fight these criminals with the full force of the law. "
http://www.dn.se/nyheter/varlden/tre-doda-i-kravaller-i-vastra-kina-1.905623
http://www.chinadaily.com.cn/china/2009-07/06/content_8379985.htm
dn uppger att kravallerna har sin bakgrund i konflikten på en leksaksfabrik i juni, där motsättningar mellan ugirier och hankineser (majoritetkineser) trappades upp och ledde itll att två dödades pga. att ugirierna kände sig diskriminerade. china daily skriver att detta i själva verket handlade om att en ugirisk arbetare sextrakasserade en hankinesiska, och att det var det som utlöste bråk mellan över 120 människor från båda grupper. i myndigheternas officiella uttalande hänvisar man till oppositionella krafter från utlandet som man menar utnyttjat händelsen för att regissera påföljderna och därmed "underminera etnisk enighet och social stabilitet i syfte att splittra Kina". de skyller på terrorism, separatism och extremism och understryker att "deras försök att sabotera är dömda att misslyckas".
några kommentarer på det...
"If minorities woul be treated like equal in their search for education, housing, traditions and jobs(!), terrorists wouldn't have even a single place to rest. Give all the people the same oportunitties, in a fair and just way, and there will be no place for terrorism... There is no reason to fear those we help... An ancient wisdom is sometimes needed about these matters. Go China!"
"NO MERCY FOR TERRORISM! NO MERCY FOR THE TERRORISTS!
Terrorists aren't fighting for 'education,housing, traditions...'!! They simply want to split the country(China) regardless what the Chinese government does and provides them for. Human rights, democracy, educations, traditions....are all excuses to cover up their ulterior motives.
Kill all the terrorists! Spare no chances on them!"
"They want a theocracy. They have the same goal as the Taliban. It is their way to Islamic dominance of Asia.
I hope that China will fight these criminals with the full force of the law. "
http://www.dn.se/nyheter/varlden/tre-doda-i-kravaller-i-vastra-kina-1.905623
http://www.chinadaily.com.cn/china/2009-07/06/content_8379985.htm
Shanghai
Imorn åker jag till Shanghai!
E kommer dit på tisdag och jag hoppas hon har tid att hänga mycket mycket med mig. Jag bad dom på kontoret att boka ”typ 2 dar extra” vilket på kinesiska kommer resultera i typ en vecka… dom ska alltid överdriva allt för att flaunta att dom är goda värdar. Vi får väl se, jag har inte fått några exakta datum än.
Adah på kontoret, 24, har aldrig varit på klubb i hela sitt liv. Jag ba: du kommer med mig baby.. *naw* jag vill bara *äta henne* för att hon är så gullig! Men obs. kan ej tänka på klubb, utgång, bar eller annat alkoholrelaterat just nu. *ligger hemma och hallucinerar*. Det jag vill se i Shanghai är:
1 tuffa hus i detta landet arkitektonisk lekstuga (shanghai ska tydligen vara värre än B)
2 street style-kids (kitty fnyser åt dom ”så hemskt ytliga” shanghai-borna)
3 inget mer.
so long! vet ej om jag tar datorn med mig, annars hörs vi snart.
E kommer dit på tisdag och jag hoppas hon har tid att hänga mycket mycket med mig. Jag bad dom på kontoret att boka ”typ 2 dar extra” vilket på kinesiska kommer resultera i typ en vecka… dom ska alltid överdriva allt för att flaunta att dom är goda värdar. Vi får väl se, jag har inte fått några exakta datum än.
Adah på kontoret, 24, har aldrig varit på klubb i hela sitt liv. Jag ba: du kommer med mig baby.. *naw* jag vill bara *äta henne* för att hon är så gullig! Men obs. kan ej tänka på klubb, utgång, bar eller annat alkoholrelaterat just nu. *ligger hemma och hallucinerar*. Det jag vill se i Shanghai är:
1 tuffa hus i detta landet arkitektonisk lekstuga (shanghai ska tydligen vara värre än B)
2 street style-kids (kitty fnyser åt dom ”så hemskt ytliga” shanghai-borna)
3 inget mer.
so long! vet ej om jag tar datorn med mig, annars hörs vi snart.
en liten djävul satt åt sidan till mig
Redlös.
Jag var verkligen redlös igår. Detta har jag firat med sängliggning och sprängande huvud hela dan! Tack gode gud för dvd. (såg ”Sömnlös i Seattle” hehe.).
Men det hela föregicks av ännu en sjuk dag i Kitty-land. Så här:
Blev upphämtat 11 på möra och vi åkte till Zoo-marknaden. Detta är den sjukaste plats jag varit på. Det är som pärl- och silkmarknaderna fast för natives. Okej jag ska fatta mig kort: tänk er en gata med otaliga höghus fulla av minibutiker och stånd. Skrikande kineser överallt, ja, men de skriker inte efter DIG, de sliter inte i DIG utan snarare kanske i en blus som är nedsatt till 10 kr. Dock får man ej prova kläderna. Det är alltså prutat och klart - man slipper skiten med köpslåendet. Enda anledningen till att turisterna inte hittat hit (seriöst jag såg inte en enda) är för att ingen har berättat för dom att det här finns.
Här spenderade vi sen 7 h. Denna huvudvärk var dock bara en snapshot av vad som komma skulle.
Som vanligt försökte Kitty hetsa mig till att köpa massa grejer och allt var verkligen KRIMSKRAMS! Efter några timmar i detta virrvarr tappade jag naturligtvis förståndet och slog till på ett par strippskor i genomskinlig plast. Kitty och Adah tyckte de var ”so cute!”… ?? ok men de gillar även lösnaglar, vi har alltså lite olika referenser. Vet ej när dessa skall komma till användning men som sagt, vet inte vad jag tänkte. Till slut tappade jag liksom det helt och började desperat slita tag i varenda lilla leopardmönster eller lång ”rockig” t-shirt jag passerade bara för att detta nu för mig signalerar ”västerland”. Har jag blivit kines nu?
När vi ”shoppat” några timmar drog Kitty bryskt med mig in på en salong där vi skulle ”göra naglarna”. Jag ba ok vi gjorde ju det här igår? Jag gjorde i alla fall fossingarna. Hehe. EFTER en del övertalning bör tillägggas, men när jag senare berättade detta för Sn sa han att såna här aktiviteter faktiskt är normala här och att man bara får ta det.
Efter många om och om och om och om så åkte vi äntligen för att äta middag. Det blev 798 eftersom den enda västerländska restaurangen Kitty känner till ligger där. Hon ba *lärt sig av gårdagens misstag*
Mätt och belåten på PASTA med PARMESAN (åh ljuva) mötte jag upp med Sn och tog en taxi ut till studentområdet. Han hade lovat mig att jag skulle få se lite ungdomar.
Och om jag skulle.
Vi anlände till baren D-22 som närmast kan beskrivas som en ”alternativ” venue. Oh lord. Här var emoglajjorna, här var långa håren, här var likgiltiga tjejer i skarp page. Detta firade jag med att dricka 3 liter öl där och då. Några nötter. Men mest öl. Nåväl, några dåliga band spelade men det brydde väl inte vi oss om. Så underhållna var vi, så tindrande ögon hade vi! Till slut gick två tjejer på, en avantgardistisk japansk/koreansk noise-duo.
Ett björnparaply prydde mickstativet, tjejen i rosa sjok och metallic-leggings, tre tofsar på huvet och solglasögon inomhus. Sen en orgie i ljud närmsta halvtimmen. Hon fick ballonger och pipor att verka genialiska mot rundgång bara för att retfullt locka och trollbinda med en serie lekfulla opera-alibin. Helikopterslag i trollskogen. Och alla bara flockades.
Förstår ni magisk kvinna som kan komma undan med allt det här? Det finns inget mer att säga om den saken. Väl ute på gatan efteråt bestämmer jag mig för att åka hem.
Men då.
Jag såg en liten siluett av en man, en grupp som stod under ett träd. En välbekant sång. Galileo galileo. Galileo figaro-magnifico-
Vi slöt upp och stämde upp. Detta föranledde ett besök på närmsta KTV där vi spenderade hela natten fram till morgon härjandes, sjungandes, drickandes med tyskar. De ville bara sjunga ”Girl’s just wanna have fun” och snabbspolade förbi vår Kent-duett. Vi brydde oss inte utan önskade på. 6.30 på morgonen lackade vi när dom ville gå. ”så jäääla torra asså… vadå asså dom har ju sjungit helatiden.. en låt till.. jäla subba”
Morgonljuset. Tog en taxi hem och stjärnorna snurrade. Räknade sedlar under resans 20 minuter. Om och om igen. Ville vara beredd vid ankomst. Sen var jag lite sjuk på trottoar’n. Förlåt lilla kines som fick städa upp imorse. But I’m just a poor girl and nobody loves me.
Nu blixtrar det här och spöregnar. Thunderbolt and lightning, very very frightening. Skönt på ett sätt, men vad ska lilla jag göra? Har ingen mat hemma och svälter som ni säkert förstår ihjäl efter gårdagens bravader. Dricker lite vatten och sätter på en DVD till. Jag har köpt L-word säsong 6.
jävligt mkt krimskramspå zoo-marknaden
chinese style
gillade IOFS plasten
lite väl stökigt i en del butiker...
Jag var verkligen redlös igår. Detta har jag firat med sängliggning och sprängande huvud hela dan! Tack gode gud för dvd. (såg ”Sömnlös i Seattle” hehe.).
Men det hela föregicks av ännu en sjuk dag i Kitty-land. Så här:
Blev upphämtat 11 på möra och vi åkte till Zoo-marknaden. Detta är den sjukaste plats jag varit på. Det är som pärl- och silkmarknaderna fast för natives. Okej jag ska fatta mig kort: tänk er en gata med otaliga höghus fulla av minibutiker och stånd. Skrikande kineser överallt, ja, men de skriker inte efter DIG, de sliter inte i DIG utan snarare kanske i en blus som är nedsatt till 10 kr. Dock får man ej prova kläderna. Det är alltså prutat och klart - man slipper skiten med köpslåendet. Enda anledningen till att turisterna inte hittat hit (seriöst jag såg inte en enda) är för att ingen har berättat för dom att det här finns.
Här spenderade vi sen 7 h. Denna huvudvärk var dock bara en snapshot av vad som komma skulle.
Som vanligt försökte Kitty hetsa mig till att köpa massa grejer och allt var verkligen KRIMSKRAMS! Efter några timmar i detta virrvarr tappade jag naturligtvis förståndet och slog till på ett par strippskor i genomskinlig plast. Kitty och Adah tyckte de var ”so cute!”… ?? ok men de gillar även lösnaglar, vi har alltså lite olika referenser. Vet ej när dessa skall komma till användning men som sagt, vet inte vad jag tänkte. Till slut tappade jag liksom det helt och började desperat slita tag i varenda lilla leopardmönster eller lång ”rockig” t-shirt jag passerade bara för att detta nu för mig signalerar ”västerland”. Har jag blivit kines nu?
När vi ”shoppat” några timmar drog Kitty bryskt med mig in på en salong där vi skulle ”göra naglarna”. Jag ba ok vi gjorde ju det här igår? Jag gjorde i alla fall fossingarna. Hehe. EFTER en del övertalning bör tillägggas, men när jag senare berättade detta för Sn sa han att såna här aktiviteter faktiskt är normala här och att man bara får ta det.
Efter många om och om och om och om så åkte vi äntligen för att äta middag. Det blev 798 eftersom den enda västerländska restaurangen Kitty känner till ligger där. Hon ba *lärt sig av gårdagens misstag*
Mätt och belåten på PASTA med PARMESAN (åh ljuva) mötte jag upp med Sn och tog en taxi ut till studentområdet. Han hade lovat mig att jag skulle få se lite ungdomar.
Och om jag skulle.
Vi anlände till baren D-22 som närmast kan beskrivas som en ”alternativ” venue. Oh lord. Här var emoglajjorna, här var långa håren, här var likgiltiga tjejer i skarp page. Detta firade jag med att dricka 3 liter öl där och då. Några nötter. Men mest öl. Nåväl, några dåliga band spelade men det brydde väl inte vi oss om. Så underhållna var vi, så tindrande ögon hade vi! Till slut gick två tjejer på, en avantgardistisk japansk/koreansk noise-duo.
Ett björnparaply prydde mickstativet, tjejen i rosa sjok och metallic-leggings, tre tofsar på huvet och solglasögon inomhus. Sen en orgie i ljud närmsta halvtimmen. Hon fick ballonger och pipor att verka genialiska mot rundgång bara för att retfullt locka och trollbinda med en serie lekfulla opera-alibin. Helikopterslag i trollskogen. Och alla bara flockades.
Förstår ni magisk kvinna som kan komma undan med allt det här? Det finns inget mer att säga om den saken. Väl ute på gatan efteråt bestämmer jag mig för att åka hem.
Men då.
Jag såg en liten siluett av en man, en grupp som stod under ett träd. En välbekant sång. Galileo galileo. Galileo figaro-magnifico-
Vi slöt upp och stämde upp. Detta föranledde ett besök på närmsta KTV där vi spenderade hela natten fram till morgon härjandes, sjungandes, drickandes med tyskar. De ville bara sjunga ”Girl’s just wanna have fun” och snabbspolade förbi vår Kent-duett. Vi brydde oss inte utan önskade på. 6.30 på morgonen lackade vi när dom ville gå. ”så jäääla torra asså… vadå asså dom har ju sjungit helatiden.. en låt till.. jäla subba”
Morgonljuset. Tog en taxi hem och stjärnorna snurrade. Räknade sedlar under resans 20 minuter. Om och om igen. Ville vara beredd vid ankomst. Sen var jag lite sjuk på trottoar’n. Förlåt lilla kines som fick städa upp imorse. But I’m just a poor girl and nobody loves me.
Nu blixtrar det här och spöregnar. Thunderbolt and lightning, very very frightening. Skönt på ett sätt, men vad ska lilla jag göra? Har ingen mat hemma och svälter som ni säkert förstår ihjäl efter gårdagens bravader. Dricker lite vatten och sätter på en DVD till. Jag har köpt L-word säsong 6.
jävligt mkt krimskramspå zoo-marknaden
chinese style
gillade IOFS plasten
lite väl stökigt i en del butiker...
kinas mest onödiga yrke:
hisstjej,
man sitter i en hiss och trycker på knapparna åt folk
bubblare: fimpplockare (med tång), parkeringshjälpare
man sitter i en hiss och trycker på knapparna åt folk
bubblare: fimpplockare (med tång), parkeringshjälpare
skönhetspalatset och skvallertjejer
Har precis kommit in I lägenheten igen efter att ha ätit en andra middag idag, den senaste på ”italienar'n” här nere. Lång historia. Här kommer den.
Skönhetspalatset. Fågelkvitter, iste och blommor. exklusiva produkter från Paris (uuh) stod uppradade i glasmontrar och på bord gjorda av bambu. Vi fick små rockar av siden att ha på oss. Sen fick vi bläddra i en stor bok och bestämma vilka behandlingar vi ville ha. Nästan ALLA innebar nån slags ”whitening treatment”. Trots lilla gotnerven sa jag naturligtvis bestämt nej till detta då jag snarare tänker mig min sommarlook som bronzad amazonkvinna på Capri. Kanske klädd i turkos. Eller vitt. Turkost vatten i alla fall.
Hur som helst. Vi fick duscha i lyxduschar och sen började det. Alltså seriöst detta var min första upplevelse av ett ”skönhetspalats” men fyfan va tråkigt. Ok, visst det var väl skönt att få massage och så, men FACIAL?? Vad är dealen? För er som inte vet kan jag berätta hur det går till.
Först tvättar dom ansiktet med clerasil. Sen har dom på lite olika krämer i olika omgånger. Masserar ansiktet lite. Sen lägger dom på en pappersmask dränkt i aceton. Det svider lite, men är lite skönt. Sen tar dom bort den och har på några fler krämer i olika omgångar. Till slut lägger dom en jättetjock kräm som blir till en masl, ungefär som dom man gjorde på dagis ni vet. Den får man sen ha på sig i typ…en halvtimme? Det kändes så i alla fall!
Jävla löjligt. Jag säger INTE det här för att verka som en tuff brud som leker med killarna och därmed göra mig åtråvärd, nejnej, älskar tjejer, men det kändes som att vara 10 igen då alla bara kammade varandras hår, gjorde flätor, klippte sina Barbies osv. INGEN BRYR SIG! Det funkar inte!! Kan inte tänka mig att det faktiskt fungerar. Jag tvättar bara ansiktet med tvål och vatten och se på mig! Porslinshyn personifierad. Alltså detta pysslande förstår jag mig inte på. Bara en förlängning av barnalivet. Kan inte kvinnlig gemenskap bygga på något annat??
En annan tanke som slog mig var: fyfan va tråkigt att va ”nagelteknolog”. Det är typ ”glamouröst” i Sverige, man ba wtf
Har verkligen fått en overdose av alla dessa ”tjejaktiviteter”. Efter våra 3 timmar på skönhetspalatset drog Kitty med mig till massa exklusiva butiker där hon tvingade mig att prova massa kläder. Jag ba ok den är rätt fin (dvs helt ok) men jag vill inte köpa. Men hon fortsatte hetsa och ba varför inte? Vadå den är jättefin! Köp den! jag köper en och du köper en! Varför inte?
Efter mycket tjat om Gossip girl och fnitter över hur mycket tjejer älskar att shoppa. (* not *. Älska nya kläder men orka svetta runt i butiker som intresse?) gick vi till en restaurang där den enda vegetariska rätten som fanns var bambusörja med risnudlar. Estetiskt tilltalande, ja, men så jävla äckligt. Jag höll på att spy varje tugga jag tog. Det värsta var att jag skippat frukost, ätit 3 riskorn till lunch, tackat nej till dessert-glassen för att dölja att jag inte gillade lunchen, och dessutom blivit jättehungrig och trött av massagen VILKET jag naturligtvis hade klagat över till Kitty. = fick pina i mig så mycket jag pallade, vilket var ca 15 minituggor. Fyfan va pinsamt men vad skulle jag göra? Kräkas där och då?
Därav min andra middag ikväll. Gick ned till ”O sol mio” och beställde in mitt vanliga: mozzarella med tomat och basilika till förrätt; pasta napolitana med aubergine, oliv och vitlök. Dom älskar mig där nu. Dom skiner upp när jag kommer och idag serverade dom maten extra snabbt. Servitrisen ba: du ser hungrig ut, så hon serverade main rätten bredvid förrätten.
Gjorde revolt mot tidigare aktiviteter: hade på mig en trasig magtröje-tshirt utan BH under. *går lös *
Fifan
Imorn blir det ännu mer ”shopping” då vi ska till zoo-marknaden där man tydligen kan köpa klänningar för 5 kr. Kitty sa att jag skulle ta med mig den största väskan jag äger för att verka professionell. Kan vi inte gå på zoo istället? Alltså djurparken bredvid. Dom har pandor där. Verkar mycket roligare. Kniper käft. Undrar hur länge ska det här hålla.
not today, cutiepies
Skönhetspalatset. Fågelkvitter, iste och blommor. exklusiva produkter från Paris (uuh) stod uppradade i glasmontrar och på bord gjorda av bambu. Vi fick små rockar av siden att ha på oss. Sen fick vi bläddra i en stor bok och bestämma vilka behandlingar vi ville ha. Nästan ALLA innebar nån slags ”whitening treatment”. Trots lilla gotnerven sa jag naturligtvis bestämt nej till detta då jag snarare tänker mig min sommarlook som bronzad amazonkvinna på Capri. Kanske klädd i turkos. Eller vitt. Turkost vatten i alla fall.
Hur som helst. Vi fick duscha i lyxduschar och sen började det. Alltså seriöst detta var min första upplevelse av ett ”skönhetspalats” men fyfan va tråkigt. Ok, visst det var väl skönt att få massage och så, men FACIAL?? Vad är dealen? För er som inte vet kan jag berätta hur det går till.
Först tvättar dom ansiktet med clerasil. Sen har dom på lite olika krämer i olika omgånger. Masserar ansiktet lite. Sen lägger dom på en pappersmask dränkt i aceton. Det svider lite, men är lite skönt. Sen tar dom bort den och har på några fler krämer i olika omgångar. Till slut lägger dom en jättetjock kräm som blir till en masl, ungefär som dom man gjorde på dagis ni vet. Den får man sen ha på sig i typ…en halvtimme? Det kändes så i alla fall!
Jävla löjligt. Jag säger INTE det här för att verka som en tuff brud som leker med killarna och därmed göra mig åtråvärd, nejnej, älskar tjejer, men det kändes som att vara 10 igen då alla bara kammade varandras hår, gjorde flätor, klippte sina Barbies osv. INGEN BRYR SIG! Det funkar inte!! Kan inte tänka mig att det faktiskt fungerar. Jag tvättar bara ansiktet med tvål och vatten och se på mig! Porslinshyn personifierad. Alltså detta pysslande förstår jag mig inte på. Bara en förlängning av barnalivet. Kan inte kvinnlig gemenskap bygga på något annat??
En annan tanke som slog mig var: fyfan va tråkigt att va ”nagelteknolog”. Det är typ ”glamouröst” i Sverige, man ba wtf
Har verkligen fått en overdose av alla dessa ”tjejaktiviteter”. Efter våra 3 timmar på skönhetspalatset drog Kitty med mig till massa exklusiva butiker där hon tvingade mig att prova massa kläder. Jag ba ok den är rätt fin (dvs helt ok) men jag vill inte köpa. Men hon fortsatte hetsa och ba varför inte? Vadå den är jättefin! Köp den! jag köper en och du köper en! Varför inte?
Efter mycket tjat om Gossip girl och fnitter över hur mycket tjejer älskar att shoppa. (* not *. Älska nya kläder men orka svetta runt i butiker som intresse?) gick vi till en restaurang där den enda vegetariska rätten som fanns var bambusörja med risnudlar. Estetiskt tilltalande, ja, men så jävla äckligt. Jag höll på att spy varje tugga jag tog. Det värsta var att jag skippat frukost, ätit 3 riskorn till lunch, tackat nej till dessert-glassen för att dölja att jag inte gillade lunchen, och dessutom blivit jättehungrig och trött av massagen VILKET jag naturligtvis hade klagat över till Kitty. = fick pina i mig så mycket jag pallade, vilket var ca 15 minituggor. Fyfan va pinsamt men vad skulle jag göra? Kräkas där och då?
Därav min andra middag ikväll. Gick ned till ”O sol mio” och beställde in mitt vanliga: mozzarella med tomat och basilika till förrätt; pasta napolitana med aubergine, oliv och vitlök. Dom älskar mig där nu. Dom skiner upp när jag kommer och idag serverade dom maten extra snabbt. Servitrisen ba: du ser hungrig ut, så hon serverade main rätten bredvid förrätten.
Gjorde revolt mot tidigare aktiviteter: hade på mig en trasig magtröje-tshirt utan BH under. *går lös *
Fifan
Imorn blir det ännu mer ”shopping” då vi ska till zoo-marknaden där man tydligen kan köpa klänningar för 5 kr. Kitty sa att jag skulle ta med mig den största väskan jag äger för att verka professionell. Kan vi inte gå på zoo istället? Alltså djurparken bredvid. Dom har pandor där. Verkar mycket roligare. Kniper käft. Undrar hur länge ska det här hålla.
not today, cutiepies
kyss min fot
okej normalt att skriva typ 3 sidor om ett tempel. Det är väl bara att scrolla för er som inte intresserar er för sånt. För er kan jag istället berätta att jag i eftermiddag kommer få avnjuta min första kinesiska massage på ett skönhetspalats dit Kitty ska ta mig. Ok i hemlighet VILL jag verkligen göra pedikyr och fotbehandling, men det tar så jäääävla mkt emot att trycka upp sina äckliga äckliga fötter för någon att skrubba.
Okej fingrar liksom, men fötter är liksom smutsiga på alla sätt och vis; konkret men även bildligt. ”kyss min fot” liksom. Och så tillbaka till det koloniala dilemmat.
På min gata finns ett något mindre värdigt fotbehandlingsställe med det eminenta namnet ”Good luck to foot care”. *önskar dem lycka *
Okej fingrar liksom, men fötter är liksom smutsiga på alla sätt och vis; konkret men även bildligt. ”kyss min fot” liksom. Och så tillbaka till det koloniala dilemmat.
På min gata finns ett något mindre värdigt fotbehandlingsställe med det eminenta namnet ”Good luck to foot care”. *önskar dem lycka *
GULD UTE, GULD INNE, GULD PÅ KLÄNNING, GULD I SINNE
Igår var Adah och jag på jakt efter ett paraply till mig (seriöst TÅL inte värmen längre. måste skydda mig själv för att inte svimma varje dag), men kom istället ut från pärlmarknaden med en guldklänning i siden och en liten morgonrock därtill. Adahs egenskap av att vara local hjälpte minst sagt till i allt prutande, trakasserande och bluffande. Fiffel och båg och lurendrejeri. Å andra sidan kanske alla vinner på detta? Bräkande amerikaner kommer dit och vill köpa Ipods som hemma kostar 2000 kr.
800! testar kinesen. Visst säger dom och tycker dom gjort en bargain. Det tyckte jag också om klockorna jag köpte första dagen, de jag betalade 4 gånger så mycket som än förmodat pris...
Anyway. Jag fick låna Adahs paraply och vi gick över gatan mot Himmelens tempel. Templet började byggas under Mingdynastin i början av 1400-talet och fortsatte sen användas även under Qingdynastin.
Okej, nu ska jag berätta om templen, vid ointresse v.v. scrolla:
Tre huvudtempel spridda över ett gigantiskt parkområde, med prunkande tillklippta träd som vattnas, trimmas, ömmas. Några av dem mer än 1000 år gamla. I skuggan under dem gick en trädgårdsmästare i blå storskjorta och konhatt i halm, han drog på en skottkärra med mörkbruna spruckna händer.
Titta, sa jag, såna där kläder är populära i Sverige och åsyftade Götgatbackens rektangulära siluetter och för korta chinos, som faktiskt liknade mannens arbetskläder till punkt och pricka. Adah skakade sitt huvud.
Varje byggnad är uppförd enligt strikta filosofiska idéer. Fyrkant representerar jorden, cirkeln solen; och sen dessa i daoistisk harmoni. Och tänk att i ungrenässansens Europa ägnade man sig också åt kvadrater och cirklar och symmetri. Lägger ingen värdering i det!
Finast tyckte jag var Årliga Bönens hus, som bestod av en cirkelrund, granliknande byggnad med tre uppåtböjda tak som delade upp fasaden. Här bad man om god skörd. Eller, kejsaren i egen hög person gjorde det. I det gamla Kina sågs kejsaren som Himlens son som liksom representerade en himmelsk myndighet. Viktigt var det därför att han visade vördnad inför sin makts själva "brunn". Och så uppfördes templen för böneceremonier.
Arkitekturen! Skiffertak med pannor i blått för himmelen, kornischer i guld för solen, utskjutande kragstenar i rött; sen drakar och fågel Fenix uppradade på taknocken för att bringa lycka. Allt så uttänkt. Allt i siffran nio representerandes kejsaren, allt i si och så många ytterpelare representerandes årstider och månader. Och allt omgivet av marmortrappor med slingrande ornament. Tyvärr fick man såklart inte gå in nånstans, men öppna rum blottade väl interiören och dess omsorgsfullt dekorerade plafonder.
Det var för mycket. Alltså för mycket vackert för att man ska kunna ta in ni vet? Man blir resistent efter 10 minuter.
Så vi åkte till en ”västerländsk” restaurang dagen till ära, där vi serverades gåslever, pizza och tortillas i en "saloon". Bara biff, biff, biff och inte så mycket jag kunde äta. Åt Borstj som jag KÄNDE det var köttbuljong i. Sörplade i mig’re ändå. Man vill väl inte vara en oartig gäst. Vi beställde in drink efter drink och talade om stjärntecken och dom spådde mina händer helt på allvar:
Jag kommer bli ganska rik, få en dotter, leva ett skönt liv där jag inte är så trött samt leva väldigt länge. *tänder ciggen, fram med vinet* hehe.
Dessutom har jag ”väldigt bra feng shui i mitt ansikte” som även kommer göra min framtida man ”rik”! (??)
När jag kom hem upptäckte jag att jag glömt datasladden på kontoret, så jag bestämde mig för att provgå guldklänningen i kvarteret istället för att se på film. Det var en fin kväll. Jag satt i fladdrande sidenklänning (obs guld) på trottoar’n utanför och rökte en cigg i mina AirMax-kopior. Kände mig liiiite som Lily Allen. Men ändå rätt fin.
Himlens son
800! testar kinesen. Visst säger dom och tycker dom gjort en bargain. Det tyckte jag också om klockorna jag köpte första dagen, de jag betalade 4 gånger så mycket som än förmodat pris...
Anyway. Jag fick låna Adahs paraply och vi gick över gatan mot Himmelens tempel. Templet började byggas under Mingdynastin i början av 1400-talet och fortsatte sen användas även under Qingdynastin.
Okej, nu ska jag berätta om templen, vid ointresse v.v. scrolla:
Tre huvudtempel spridda över ett gigantiskt parkområde, med prunkande tillklippta träd som vattnas, trimmas, ömmas. Några av dem mer än 1000 år gamla. I skuggan under dem gick en trädgårdsmästare i blå storskjorta och konhatt i halm, han drog på en skottkärra med mörkbruna spruckna händer.
Titta, sa jag, såna där kläder är populära i Sverige och åsyftade Götgatbackens rektangulära siluetter och för korta chinos, som faktiskt liknade mannens arbetskläder till punkt och pricka. Adah skakade sitt huvud.
Varje byggnad är uppförd enligt strikta filosofiska idéer. Fyrkant representerar jorden, cirkeln solen; och sen dessa i daoistisk harmoni. Och tänk att i ungrenässansens Europa ägnade man sig också åt kvadrater och cirklar och symmetri. Lägger ingen värdering i det!
Finast tyckte jag var Årliga Bönens hus, som bestod av en cirkelrund, granliknande byggnad med tre uppåtböjda tak som delade upp fasaden. Här bad man om god skörd. Eller, kejsaren i egen hög person gjorde det. I det gamla Kina sågs kejsaren som Himlens son som liksom representerade en himmelsk myndighet. Viktigt var det därför att han visade vördnad inför sin makts själva "brunn". Och så uppfördes templen för böneceremonier.
Arkitekturen! Skiffertak med pannor i blått för himmelen, kornischer i guld för solen, utskjutande kragstenar i rött; sen drakar och fågel Fenix uppradade på taknocken för att bringa lycka. Allt så uttänkt. Allt i siffran nio representerandes kejsaren, allt i si och så många ytterpelare representerandes årstider och månader. Och allt omgivet av marmortrappor med slingrande ornament. Tyvärr fick man såklart inte gå in nånstans, men öppna rum blottade väl interiören och dess omsorgsfullt dekorerade plafonder.
Det var för mycket. Alltså för mycket vackert för att man ska kunna ta in ni vet? Man blir resistent efter 10 minuter.
Så vi åkte till en ”västerländsk” restaurang dagen till ära, där vi serverades gåslever, pizza och tortillas i en "saloon". Bara biff, biff, biff och inte så mycket jag kunde äta. Åt Borstj som jag KÄNDE det var köttbuljong i. Sörplade i mig’re ändå. Man vill väl inte vara en oartig gäst. Vi beställde in drink efter drink och talade om stjärntecken och dom spådde mina händer helt på allvar:
Jag kommer bli ganska rik, få en dotter, leva ett skönt liv där jag inte är så trött samt leva väldigt länge. *tänder ciggen, fram med vinet* hehe.
Dessutom har jag ”väldigt bra feng shui i mitt ansikte” som även kommer göra min framtida man ”rik”! (??)
När jag kom hem upptäckte jag att jag glömt datasladden på kontoret, så jag bestämde mig för att provgå guldklänningen i kvarteret istället för att se på film. Det var en fin kväll. Jag satt i fladdrande sidenklänning (obs guld) på trottoar’n utanför och rökte en cigg i mina AirMax-kopior. Kände mig liiiite som Lily Allen. Men ändå rätt fin.
Himlens son
mama's takin me out
Mina studiegrupper har filmtema denna vecka. Uppgiften är att analysera en film, beskriva karaktärer blablabla. Det har vart mycket snack om Twilight och Transfomers (obs 25-30 år?), vilket har överhörts av Kitty som fått för sig att Transformers är MIN favoritfilm. Så häromdagen berättade hon nöjt att hon skickat ut sekreteraren för att jaga tag i biljetter till kvällsföreställningen. Jaba ah men visst *trodde vid tillfället att transformers var tecknat*. Tji fick jag och tvingades genomlida nästan 3 timmars ROBOTKRIG blandat med en pinsam sidostory (love) och en halvnaken Megan Fox.
Ok, det sista kanske inte låter så pjåkigt MEN DET VAR FAN DET. Inte snyggt, inte hett, bara extremt smaklöst. Amerikanska collegekillar *yuck* med väggarna fulla av nakna tjejer, relationskillen som inte kan ”motstå frestelser” men ändå kommer undan med det (eftersom tjejen i fråga visade sig vara en robot. Men han låg ju ändå med henne/den in the first place???). Mamman som inte kan släppa taget om sin son och är sådär *crazy* jobbig så att alla i salongen kiknar av skratt. Om jag kunde göra smileys skulle jag göra en sån där med mun som ett streck för att närmast beskriva mig själv under dessa 3 plågsamma timmar.
Och robotkrig? Seriöst, hur kan nån över 12 gilla det här? Personligen fattar jag inte ens vem som är vem i såna där data-animationer… allt flyter liksom bara ihop till en enda massa. *medelålders*
Sen gick vi ut och åt, stojade, skränade hela kvällen. Jag gillar verkligen mina kollegor. Nästan alla är ungdomar utom en som är gammal i hjärtat. Det är han jag trodde var bög, men som tydligen har en fru som ingen har träffat ”eftersom hon är väldigt blyg”. De gifte sig i April och han fnissar som ett lelle lelle barn varje gång man frågar om hans fru. Fnissar som lelle barn oavsett vad man säger iofs. Han säger att han vill ha barn så snart som möjligt och sen lite ledset att han ”försöker och försöker”. *naw* Han dricker inte utan tar ansvar trots mobbing från hela middagsbordet, han körde hem mig från karaokekvällen och följde mig hela vägen till dörren trots att han själv bor 2 h utanför stan. Han älskar ”västerländsk” musik och med det syftar han på Beethoven, Bach osv. men även Pavarotti tycker han är bra. Han pratar i snigeltakt och är jävligt töntig i allmänhet. Ok sa jag
På ett sätt är ju detta rätt booring. Men egentligen? Vem har dygd av oss två egentligen? Varför skrattar hela bordet åt nån som tycker manlighet är att ta hand om sin familj istället för att supa sönder sig? Bara en fråga! Lägger ingen värdering i det!
Alex, som han heter, var i alla fall inte med på Transformers eftersom han var på resande fot. Lyllo honom. Middagen efteråt var desto trevligare, och det känns som att vi verkligen har blivit bra kompisar, jag och kines-kollegorna. Jag har jättekul med dom! Dom tycker såklart jag är skitkonstig, tex idag när jag kom med YSL-aktiga byxor kan dom inte förstå varför dom måste vara så ”gubbiga och stora”. De förstår ingenting när jag vill gå på operan och inte Sanlitun Bar Street. Eller när jag pratar om konstiga marknader långt utanför stan istället för blaffiga shoppingkomplex. Och när jag försiktigt frågade om second hand ”är vanligt här" tittade Kitty på mig som om jag luktade väldigt, väldigt äckligt. Samma min som när jag berättade om mina bravader med S; att vi utforskat ministolar och nattliv på trottoaren. Hon fräste då snabbt att jag ”absolut inte kan äta något dom grillar på gatan”. Jaja mamma
Mamma betalar även alla mina middagar och expences, då får man väl ta lite bassning ibland antar jag..
Ok, det sista kanske inte låter så pjåkigt MEN DET VAR FAN DET. Inte snyggt, inte hett, bara extremt smaklöst. Amerikanska collegekillar *yuck* med väggarna fulla av nakna tjejer, relationskillen som inte kan ”motstå frestelser” men ändå kommer undan med det (eftersom tjejen i fråga visade sig vara en robot. Men han låg ju ändå med henne/den in the first place???). Mamman som inte kan släppa taget om sin son och är sådär *crazy* jobbig så att alla i salongen kiknar av skratt. Om jag kunde göra smileys skulle jag göra en sån där med mun som ett streck för att närmast beskriva mig själv under dessa 3 plågsamma timmar.
Och robotkrig? Seriöst, hur kan nån över 12 gilla det här? Personligen fattar jag inte ens vem som är vem i såna där data-animationer… allt flyter liksom bara ihop till en enda massa. *medelålders*
Sen gick vi ut och åt, stojade, skränade hela kvällen. Jag gillar verkligen mina kollegor. Nästan alla är ungdomar utom en som är gammal i hjärtat. Det är han jag trodde var bög, men som tydligen har en fru som ingen har träffat ”eftersom hon är väldigt blyg”. De gifte sig i April och han fnissar som ett lelle lelle barn varje gång man frågar om hans fru. Fnissar som lelle barn oavsett vad man säger iofs. Han säger att han vill ha barn så snart som möjligt och sen lite ledset att han ”försöker och försöker”. *naw* Han dricker inte utan tar ansvar trots mobbing från hela middagsbordet, han körde hem mig från karaokekvällen och följde mig hela vägen till dörren trots att han själv bor 2 h utanför stan. Han älskar ”västerländsk” musik och med det syftar han på Beethoven, Bach osv. men även Pavarotti tycker han är bra. Han pratar i snigeltakt och är jävligt töntig i allmänhet. Ok sa jag
På ett sätt är ju detta rätt booring. Men egentligen? Vem har dygd av oss två egentligen? Varför skrattar hela bordet åt nån som tycker manlighet är att ta hand om sin familj istället för att supa sönder sig? Bara en fråga! Lägger ingen värdering i det!
Alex, som han heter, var i alla fall inte med på Transformers eftersom han var på resande fot. Lyllo honom. Middagen efteråt var desto trevligare, och det känns som att vi verkligen har blivit bra kompisar, jag och kines-kollegorna. Jag har jättekul med dom! Dom tycker såklart jag är skitkonstig, tex idag när jag kom med YSL-aktiga byxor kan dom inte förstå varför dom måste vara så ”gubbiga och stora”. De förstår ingenting när jag vill gå på operan och inte Sanlitun Bar Street. Eller när jag pratar om konstiga marknader långt utanför stan istället för blaffiga shoppingkomplex. Och när jag försiktigt frågade om second hand ”är vanligt här" tittade Kitty på mig som om jag luktade väldigt, väldigt äckligt. Samma min som när jag berättade om mina bravader med S; att vi utforskat ministolar och nattliv på trottoaren. Hon fräste då snabbt att jag ”absolut inte kan äta något dom grillar på gatan”. Jaja mamma
Mamma betalar även alla mina middagar och expences, då får man väl ta lite bassning ibland antar jag..
temple of heaven
har pluggat lite kinesiska. skriver tecknen som en 5åring, men ändå rätt bra tycker jag.
kan säga/skriva saker som tex
jag, är, mitten, rike (mitten+rike=kina), människa, det här, sverige
du, hon/han/det är, (mycket) lång, trött, glad
dvs. kan komponera meningar som tex jag är från sverige. hon är jätteglad. det här är kina.
ska hit och be lite för goda utsikter
kan säga/skriva saker som tex
jag, är, mitten, rike (mitten+rike=kina), människa, det här, sverige
du, hon/han/det är, (mycket) lång, trött, glad
dvs. kan komponera meningar som tex jag är från sverige. hon är jätteglad. det här är kina.
ska hit och be lite för goda utsikter
panne
jag är så jävla jävla jävla dum i huvudet
finner inte ord
har liksom lämnat odiskad disk i köket i typ två dagar OBS DET HÄR ÄR INTE SVERIGE!
nu har naturligtvis alla insekter hittat dit och jag har spenderat den lilla tiden jag varit i lägenheten idag med att scream-skrika, hjälplöst i panik MEN INGEN HÖR. INGEN KOMMER FÖR ATT HJÄLPA MIG, ingen kille jag kan be... elias? han får alltid göra allt tungt och äckligt på kafét. fyfan. va tvungen att stega in och döda den stora jäveln helt själv.
efter jag gick hemifrån insåg jag att jag lämnat en snickers på köksbänken. bra tjej.
och nu när jag kom hem var det ett kryp springandes över bänken. fyfan!!!!!!
har beställt städning till imorn, men först måste jag ta tag i det hela och gå in där för att diska. VÅGAR INTE!!! har stängt dörren och dragit för gardinen... vågar inte gå in i mitt eget kök. de gömmer ju sig under allt möjligt, senast under plastfoliepaketet. hur ska det här sluta... jag får panne.
det kliar över allt. snart tar dom väl över mitt sovrum också. hur komma åt detta? vad ska jag göra?
finner inte ord
har liksom lämnat odiskad disk i köket i typ två dagar OBS DET HÄR ÄR INTE SVERIGE!
nu har naturligtvis alla insekter hittat dit och jag har spenderat den lilla tiden jag varit i lägenheten idag med att scream-skrika, hjälplöst i panik MEN INGEN HÖR. INGEN KOMMER FÖR ATT HJÄLPA MIG, ingen kille jag kan be... elias? han får alltid göra allt tungt och äckligt på kafét. fyfan. va tvungen att stega in och döda den stora jäveln helt själv.
efter jag gick hemifrån insåg jag att jag lämnat en snickers på köksbänken. bra tjej.
och nu när jag kom hem var det ett kryp springandes över bänken. fyfan!!!!!!
har beställt städning till imorn, men först måste jag ta tag i det hela och gå in där för att diska. VÅGAR INTE!!! har stängt dörren och dragit för gardinen... vågar inte gå in i mitt eget kök. de gömmer ju sig under allt möjligt, senast under plastfoliepaketet. hur ska det här sluta... jag får panne.
det kliar över allt. snart tar dom väl över mitt sovrum också. hur komma åt detta? vad ska jag göra?
uigurerna
Hade en underbar dag igår. Mötte upp med en bekant från staden där jag växte upp. Och herre,vad han tog mig bortom gränserna. Alltså västerland vs. Kina. Det är väldigt avgränsat här. Och eftersom jag bor i ambassaddistriktet går jag miste om tex uighuriska områden med eldsflammor från köket, mat som fräter sönder munnen, spontana askkoppar i väggen vid ventilationsrör och grillade kycklingspett på gatan utanför (långsamt kokandes i sprättande olja).
Jag måste börja med att berätta lite om uigurerna.
De tillhör den muslimska gruppen i Kina, och är ett turkfolk på ca 8-10 miljoner som huserar i Xinjiang (västra Kina). Själva kallar de provinsen för Östturkestan. Uigurerna finns även i kringliggande länder. Otaliga strider fram och tillbaka har utkämpats mellan folken kring landområdena, och uigurerna började med att erövra stäpperna kring östra Pakistan och gränslandet där emellan. Sammandrabbningarna har lett till motsättningar mellan uigurerna och Kineserna, och man kan säga att de hamnat lite i tibetanernas skugga.
Efter 11 september uttalade Kina sitt stöd till USA och detta sägs ha förvärrat situationen för uigurerna, varav många påstår sig vara förföljda och att myndigheterna hanterar deras religions- och kulturutövande med ”brott mot de mänskliga rättigheterna” so to speak. Östturkestan konnoterar terrorism på kinesiska.
MEN! Dock ej bara misär utan ett fantastiskt kulturarv då de håller till mitt på Sidenvägen. Man har på senare år upptäckt tempel, ruiner, böcker och andra uråldriga arkeologiska föremål. (Till västerlandets exotiserande förtjusning hehe.) Hursomhelst hade de tydligen fantastisk skönlitteratur samt var extremt kunniga inom medicin. Många hävdar att det var uigurerna som uppfann akupunktur, tex.
Nu tillbaka till kvällen som utspelade sig just i ett uiguriskt område.
Vi började kvällen med att dricka en och två kanske tre öl vid den nordligaste delen av de tre centrala sjöarna, av vilka Houhai är den mellersta. Vi satt under ett hängande träd (klassiker), i skuggan, med ljum blåst från vattnet och iskall öl gjord på ris. Och som jag hade längtat. Som jag hade törstat!
Detta var S’ egna område, och han visade mig bakgator med guld som bara väntade på att grävas upp. Sen förbi ”hypermarknaden” (lite bättre än super-), krossade gatorna som pirater, som true kineser gör. (asså TRAFIKEN??) Vi gjorde vårt bästa även om Sn påstår att man aldrig kommer bli en local hur länge man än bor där och hur väl man än talar kinesiska.
Väl hemma på 15onde våningen satt vi på hans inglasade balkong med utsikt över hela ljusrosa stan och bergen i bakgrunden (Beijing ligger i en dal, det är därför alla moln ibland dröjer kvar när blåsten inte är stark nog = det som blir till vit himmel ibland). Vi drack en eller två. Pratade om Kina och dess politik, västerlandet och hyckleri. Yttrandefrihet och ytlig demokrati. Att allt Kina begränsar, gör dom igen fast mycket bättre. Tex. Youtube. Spärrat men istället finns streaming-siter där man kan kolla på hela filmer helt oproblematiskt (dock med reklamavbrott. Vem sa det här var kommunism?). Och tudou, som är deras bättre version av youtube. Ok några sånger saknas. Egna avtal med varenda bolag. Man får ställa stövlarna på skohyllan och kisa.
1,3 miljarder människor! Förstår ni hur många det är? Förstår ni strukturera det?
Jag menar att inget mer kan sägas om den saken.
Och sen från balkongen vidare till uigurisk restaurang där vi frossade i gurka dränkt i vinäger, potatis- och auberginerätter frästa i vitlök, strimlad tofu och ännu mer vitlök.
De sa jag åt som en man rökte som en kines. Vet inte hur tolka detta.
Och sen kom det bästa. Den pyttelilla ”uteserveringen” med de pyttesmå borden och stolarna. Ni vet kineser sitter på huk? (Obs ej i Hongkong där det ses som provinsiellt.) Till de som ändå sitter på huk ställs små fällstolar med höjd på 20-30 cm ut på gatan, bildar spontana och röriga ”uteserveringar” på trottoaren där man sitter omgiven av skräp, 7-åringar med nedspillda linnen ute på kvällen; fläskspett och paprikaspett neddränkta i en uppsågad dunk olja vänd på tvären.
Där satt vi och njöt av kvällens sista timmar. Jag missade tunnelbanan och tog taxi hela vägen hem där jag satt med ett stort leende och ofrivilligt hade vinden blåsandes mitt hår. Ej Gucci-style, utan brist på luftkonditionering-style. Jag brydde mig ej; leendet bestod och jag tänkte vad underbart det ändå är.
Jag måste börja med att berätta lite om uigurerna.
De tillhör den muslimska gruppen i Kina, och är ett turkfolk på ca 8-10 miljoner som huserar i Xinjiang (västra Kina). Själva kallar de provinsen för Östturkestan. Uigurerna finns även i kringliggande länder. Otaliga strider fram och tillbaka har utkämpats mellan folken kring landområdena, och uigurerna började med att erövra stäpperna kring östra Pakistan och gränslandet där emellan. Sammandrabbningarna har lett till motsättningar mellan uigurerna och Kineserna, och man kan säga att de hamnat lite i tibetanernas skugga.
Efter 11 september uttalade Kina sitt stöd till USA och detta sägs ha förvärrat situationen för uigurerna, varav många påstår sig vara förföljda och att myndigheterna hanterar deras religions- och kulturutövande med ”brott mot de mänskliga rättigheterna” so to speak. Östturkestan konnoterar terrorism på kinesiska.
MEN! Dock ej bara misär utan ett fantastiskt kulturarv då de håller till mitt på Sidenvägen. Man har på senare år upptäckt tempel, ruiner, böcker och andra uråldriga arkeologiska föremål. (Till västerlandets exotiserande förtjusning hehe.) Hursomhelst hade de tydligen fantastisk skönlitteratur samt var extremt kunniga inom medicin. Många hävdar att det var uigurerna som uppfann akupunktur, tex.
Nu tillbaka till kvällen som utspelade sig just i ett uiguriskt område.
Vi började kvällen med att dricka en och två kanske tre öl vid den nordligaste delen av de tre centrala sjöarna, av vilka Houhai är den mellersta. Vi satt under ett hängande träd (klassiker), i skuggan, med ljum blåst från vattnet och iskall öl gjord på ris. Och som jag hade längtat. Som jag hade törstat!
Detta var S’ egna område, och han visade mig bakgator med guld som bara väntade på att grävas upp. Sen förbi ”hypermarknaden” (lite bättre än super-), krossade gatorna som pirater, som true kineser gör. (asså TRAFIKEN??) Vi gjorde vårt bästa även om Sn påstår att man aldrig kommer bli en local hur länge man än bor där och hur väl man än talar kinesiska.
Väl hemma på 15onde våningen satt vi på hans inglasade balkong med utsikt över hela ljusrosa stan och bergen i bakgrunden (Beijing ligger i en dal, det är därför alla moln ibland dröjer kvar när blåsten inte är stark nog = det som blir till vit himmel ibland). Vi drack en eller två. Pratade om Kina och dess politik, västerlandet och hyckleri. Yttrandefrihet och ytlig demokrati. Att allt Kina begränsar, gör dom igen fast mycket bättre. Tex. Youtube. Spärrat men istället finns streaming-siter där man kan kolla på hela filmer helt oproblematiskt (dock med reklamavbrott. Vem sa det här var kommunism?). Och tudou, som är deras bättre version av youtube. Ok några sånger saknas. Egna avtal med varenda bolag. Man får ställa stövlarna på skohyllan och kisa.
1,3 miljarder människor! Förstår ni hur många det är? Förstår ni strukturera det?
Jag menar att inget mer kan sägas om den saken.
Och sen från balkongen vidare till uigurisk restaurang där vi frossade i gurka dränkt i vinäger, potatis- och auberginerätter frästa i vitlök, strimlad tofu och ännu mer vitlök.
De sa jag åt som en man rökte som en kines. Vet inte hur tolka detta.
Och sen kom det bästa. Den pyttelilla ”uteserveringen” med de pyttesmå borden och stolarna. Ni vet kineser sitter på huk? (Obs ej i Hongkong där det ses som provinsiellt.) Till de som ändå sitter på huk ställs små fällstolar med höjd på 20-30 cm ut på gatan, bildar spontana och röriga ”uteserveringar” på trottoaren där man sitter omgiven av skräp, 7-åringar med nedspillda linnen ute på kvällen; fläskspett och paprikaspett neddränkta i en uppsågad dunk olja vänd på tvären.
Där satt vi och njöt av kvällens sista timmar. Jag missade tunnelbanan och tog taxi hela vägen hem där jag satt med ett stort leende och ofrivilligt hade vinden blåsandes mitt hår. Ej Gucci-style, utan brist på luftkonditionering-style. Jag brydde mig ej; leendet bestod och jag tänkte vad underbart det ändå är.
black thunder
har haft en underbar kväll. berättar mer imorn. uteservering i kinesiskt område med 30cmsstolar. är så glad. har blivit given ett kinesiskt namn. alltså ej i bemärkelsen kinesiskt, utan kinesiskt-västerländskt. ni vet alla kineser antar ett "häftigt" västerländskt namn, typ jason, kitty (hello??). ni kan numera kalla mig Black. det ska bli mitt namn, sa S, som gav mig att välja på Black eller Black Thunde.r ok sa jag ge mig Black. nu heter jag det här
nagel
det äckligaste jag vet är klippljud från när någon klipper naglarna
SÅ ÄCKLIGT!
självklart råkar jag ut för detta i tid och otid, tex när jag åker buss (har hänt mig kanske 10 ggr)
vem klipper naglarna på bussen??
anyway. här i kina har alla en extremt lång lillfingernagel. resten korta.
varför?
min vän google:
tydligen ett gammalt arv för att visa att man inte är kroppsarbetare, liksom faiblessen för grön-vit hy. men även! "praktiskt att peta näsan eller klia sig med".
... say no more. som B sa, vissa saker är inte kulturkrockar utan bara ren galenskap
SÅ ÄCKLIGT!
självklart råkar jag ut för detta i tid och otid, tex när jag åker buss (har hänt mig kanske 10 ggr)
vem klipper naglarna på bussen??
anyway. här i kina har alla en extremt lång lillfingernagel. resten korta.
varför?
min vän google:
tydligen ett gammalt arv för att visa att man inte är kroppsarbetare, liksom faiblessen för grön-vit hy. men även! "praktiskt att peta näsan eller klia sig med".
... say no more. som B sa, vissa saker är inte kulturkrockar utan bara ren galenskap
Wangfujing
Jäla göllig. Den sk. italienska restaurangen nedan har blivit mitt stamställe. Åt både lunch och middag här igår, trots överpriser och undermåligt käk. Nu sitter jag här på kvällskvisten och skriver. Den unga killen som serverar mig säger ”bless you” varje gång han ger mig colaburk, askkopp etc. *bless him *
Har precis vart och gjort manikyr här bredvid. JA jag vet jag skulle aldrig göra det igen, men det senaste missödet åtgärdade jag genom att köpa nagellack på supermarknaden och måla över porrnaglarna själv. Det började såklart flaga efter en dag så jag var TVUNGEN. Återigen ställdes jag inför denna olustiga känsla; jag i divanen med utsträckte ben, bredvid mig en *gölli* liten (ca 150) kinesiska fallen på knä, putsandes, fixandes, rynkandes sin panna i de förmodligen rätt giftiga ångorna.
Obs parentes: (alltså själva behandlingen är SÅ härlig. Det bästa är att dom rycker bort alla hudflagor ni vet runt nageln som alltid liksom dras upp och svider ihjäl en). Men allt till ett helt orimligt pris.
Undrar då bara: hittills har jag betalat dubbelt för alla typer av tjänster; servering, taxifärder och ja, manikyren. Känner mig liksom kolonial. Men å andra sidan, är det fräckt av mig att komma här och agera välgörare? Ej mitt land. Ständigt dessa dilemman. Och sen tjänarkultur ovanpå.
Igår tog jag mig efter påtryckningar till Wangfujing, en gata som närmast kan jämföras med Oxford Street som Kitty menade att jag "skulle älska". * not * Det var hemskt! Bröstande departement stores radade upp sig efter varann, klädda i de brukliga digitala reklambilderna från Gucci och Armani; svarta exteriörer och bländande futurism. Turistvana kineser som slitandes i en på de smutsigare bakgatorna skriker ”looka looka!” och viftade nån skräpig nyckelring framför ens ansikte.
Jag såg en vit liten kattunge springa bland rykande kycklingspett och röda bollampetter. Kanske den minsta jag någonsin sett. Som en liten colaburk. Fast med ben. Det gjorde hela besöket naturligtvis genast mer nöjsamt.
Denna dag var kanske den varmaste av dom alla. Och just denna skulle jag ut och promenera. Den här hettan, jag står inte ut! Det är ständigt 40 grader varmt fastän solen döljs av moln. Den korta promenaden från tunnelbanan till kontoret ca 4 min är näst intill outhärdliga. Men inomhus ligger temperaturen på typ 20 grader tack vare aircon. Fatta svårt att klä sig! Byxa? Kjol. Eller byxa???? Byxa i organza?
Förresten. Asså kläder. Ständigt dessa tjat, men detta är kanske mitt enda problem här borta. Allt är för varmt! Allt är så fult! Jag är så ful. Ser litterärt ut som ett skräp.
Vad man ser är vad man får, kanske S skulle säga nu och inte tvärtom.
Måste skaffa nåt litet silkesnummer, tänkte jag. Men så idag.
På supermarknaden hittade jag äntligen två HELT VANLIGA vita tunna bomullslinnen! Slog till på studs och alla mina problem var lösta! Kosta typ 13 kr styck. Känner mig ok igen. Som jag kanske skulle sett ut i Sverige. Är väldigt sugen på nån Jil Sander- liknande, sval klänning (eller kanske till och med ett stycke silkes-Lanvin? Fullkomligt ÄLSKAR denna ärm!) Ska dock vänta med att sy upp tills jag kommer till Shanghai klädklimatet tydligen är bättre. (Där the real deal för övrigt ÄNNU varmare eftersom det ligger i söder, maten ÄNNU starkare eftersom det ligger i söder). Är uppspelt över detta. Min Shanghaitripp alltså.
Förutom mässa och business meetings ska jag nämligen möta upp min vän E som av en händelse råkar vara där samtidigt. Hur ofta på andra sidan jorden? Jag beslutade mig därför att förlänga min vistelse och min sekreterare (!!!) ordnar med att boka om hotell och flyg i denna stund. Detta liv. Nu ska jag betala och gå, natten börjar segra här men likväl står min favoritservitör kvar härute med menyerna i handen. Bless’im.
Wangfujings bakgator. Bemödade mig inte ens att dokumentera huvudgatan.
Gick därifrån. På en annan gata lagades det mat. Det luktade skit men var säkert gott.
Lide mat. obs favoritmotiv
...sen kom helt plötsligt en kyrka! från 1909. Jag är ju den som fullkomligt älskar kyrkor, men detta kändes en smula olustigt.
Sen kom jag hit! klassiker.
det var marsch
basketkorgen?? alltså obs mitt inne i "ytterskalet" av Förbjudna staden
Sen gick jag hem i skymningen! <3
Har precis vart och gjort manikyr här bredvid. JA jag vet jag skulle aldrig göra det igen, men det senaste missödet åtgärdade jag genom att köpa nagellack på supermarknaden och måla över porrnaglarna själv. Det började såklart flaga efter en dag så jag var TVUNGEN. Återigen ställdes jag inför denna olustiga känsla; jag i divanen med utsträckte ben, bredvid mig en *gölli* liten (ca 150) kinesiska fallen på knä, putsandes, fixandes, rynkandes sin panna i de förmodligen rätt giftiga ångorna.
Obs parentes: (alltså själva behandlingen är SÅ härlig. Det bästa är att dom rycker bort alla hudflagor ni vet runt nageln som alltid liksom dras upp och svider ihjäl en). Men allt till ett helt orimligt pris.
Undrar då bara: hittills har jag betalat dubbelt för alla typer av tjänster; servering, taxifärder och ja, manikyren. Känner mig liksom kolonial. Men å andra sidan, är det fräckt av mig att komma här och agera välgörare? Ej mitt land. Ständigt dessa dilemman. Och sen tjänarkultur ovanpå.
Igår tog jag mig efter påtryckningar till Wangfujing, en gata som närmast kan jämföras med Oxford Street som Kitty menade att jag "skulle älska". * not * Det var hemskt! Bröstande departement stores radade upp sig efter varann, klädda i de brukliga digitala reklambilderna från Gucci och Armani; svarta exteriörer och bländande futurism. Turistvana kineser som slitandes i en på de smutsigare bakgatorna skriker ”looka looka!” och viftade nån skräpig nyckelring framför ens ansikte.
Jag såg en vit liten kattunge springa bland rykande kycklingspett och röda bollampetter. Kanske den minsta jag någonsin sett. Som en liten colaburk. Fast med ben. Det gjorde hela besöket naturligtvis genast mer nöjsamt.
Denna dag var kanske den varmaste av dom alla. Och just denna skulle jag ut och promenera. Den här hettan, jag står inte ut! Det är ständigt 40 grader varmt fastän solen döljs av moln. Den korta promenaden från tunnelbanan till kontoret ca 4 min är näst intill outhärdliga. Men inomhus ligger temperaturen på typ 20 grader tack vare aircon. Fatta svårt att klä sig! Byxa? Kjol. Eller byxa???? Byxa i organza?
Förresten. Asså kläder. Ständigt dessa tjat, men detta är kanske mitt enda problem här borta. Allt är för varmt! Allt är så fult! Jag är så ful. Ser litterärt ut som ett skräp.
Vad man ser är vad man får, kanske S skulle säga nu och inte tvärtom.
Måste skaffa nåt litet silkesnummer, tänkte jag. Men så idag.
På supermarknaden hittade jag äntligen två HELT VANLIGA vita tunna bomullslinnen! Slog till på studs och alla mina problem var lösta! Kosta typ 13 kr styck. Känner mig ok igen. Som jag kanske skulle sett ut i Sverige. Är väldigt sugen på nån Jil Sander- liknande, sval klänning (eller kanske till och med ett stycke silkes-Lanvin? Fullkomligt ÄLSKAR denna ärm!) Ska dock vänta med att sy upp tills jag kommer till Shanghai klädklimatet tydligen är bättre. (Där the real deal för övrigt ÄNNU varmare eftersom det ligger i söder, maten ÄNNU starkare eftersom det ligger i söder). Är uppspelt över detta. Min Shanghaitripp alltså.
Förutom mässa och business meetings ska jag nämligen möta upp min vän E som av en händelse råkar vara där samtidigt. Hur ofta på andra sidan jorden? Jag beslutade mig därför att förlänga min vistelse och min sekreterare (!!!) ordnar med att boka om hotell och flyg i denna stund. Detta liv. Nu ska jag betala och gå, natten börjar segra här men likväl står min favoritservitör kvar härute med menyerna i handen. Bless’im.
Wangfujings bakgator. Bemödade mig inte ens att dokumentera huvudgatan.
Gick därifrån. På en annan gata lagades det mat. Det luktade skit men var säkert gott.
Lide mat. obs favoritmotiv
...sen kom helt plötsligt en kyrka! från 1909. Jag är ju den som fullkomligt älskar kyrkor, men detta kändes en smula olustigt.
Sen kom jag hit! klassiker.
det var marsch
basketkorgen?? alltså obs mitt inne i "ytterskalet" av Förbjudna staden
Sen gick jag hem i skymningen! <3
VAD JAG EGENTLIGEN GÖR HÄR
Ni kanske undrar vad jag gör här? Har inte förklarat så noga, ärligt talat för att jag inte riktigt fattade själv vad det hela handlade om.
Ok så här
På kontoret är jag engelsklärare åt kineserna, några som inte kan någon engelska alls, och några som är ganska bra. Har så att säga två nivåer att hålla reda på. *tar mitt arbete på allvar*. Förmiddagarna spenderar jag med att googla fram material och skriva ihop planeringar, individuella studieplaner, utforma examinationer och sätta ihop övningar. Alltså vännen. Vad skulle jag gjort utan google? Kom naturligtvis hit helt oförberedd. *tar mitt arbete på allvar*
Efter lunchen (äter tillsammans, ute eller hemma. Jag med pinnar och jättebra. Inte ens nötter är utmaning längre) håller jag lektionerna och är en mycket hård lärarinna. Älskar kinesernas disciplin. Alla har liksom sparat och tagit med sig varenda papper jag någonsin gett dom, med prydliga små anteckningar i marginalen! Och anteckningsblock! Och överstrykningspennor! Och vanliga pennor! Sudd! You name it. Själv tappar jag bort både papper och penna halvvägs in i lektionen. Och dom tar allt på sånt allvar! *älskar’t* = jag blir en hårdare lärarinna. Men god. Jag tror en är lite kär i mig: det enda han skriver i övningsbladen är ”My English teacher is a beautiful girl” eller ”Swedish girls are wonderful.” Heh. Och på karaoken i fredags överöste han mig med de få komplimanger han kan på engelska och jag låtsades helt sonika om att jag inte förstod när han tjatade om min civilstatus. Orka. Han sa att jag var den vackraste svenska tjej han någonsin mött. Jag är alltså också den enda svenska tjejen han mött.
Efter detta är avklarat hjälper jag Kitty med allt rörande de internationella relationerna. Skriver mail, kollar rapporter, ringer samtal ”overseas” så att säga. Osv osv. alltså hon pratar väldigt bra engelska, men det är typ status för ett kinesiskt företag att ha en västerlänning där. Nu när jag inte smittas av ett svenskt sammanhang längre har jag lagt mig till med en riktigt skarp brittiska igen = överklass = status för dem. Jag har hört att man som västerlänning kunde få betalt för att bara sitta bakom en glasskiva och skriva på en dator för bara några år sen, innan den här stan invaderades. Då kunde man få jobb enbart på sina etniska meriter så att säga (obs! lägger ingen värdering i det!). Nu jobbar alla som engelsklärare *ej unik* och jag börjar redan skämmas över att göra det. På samma sätt som jag skämdes över att jobba på Prada, trots att folk typ tyckte det var glamouröst
Eeh *not *
Hur som helst. Kitty. Hon gillar mig mer och mer tror jag. Innan jag går rynkar jag alltid pannan och vädjar: ta nu hand om dig Kitty och jobba inte för länge. Lova det! Jag kan vara så omhändertagande om jag vill. obs menar’t! Hon jobbar typ 12 h/dag utan paus. Ej tvång alltså!!! Hon är sjukt dedikerad. Varför kan man ju diskutera vidare... Jag och Kitty åker i alla fall på business trip snart. Det känns som att jag delvis ska åka med som kuttersmycke…*packar väl ned några pennkjolar då*
Detta är inte mitt land. Kan inte komma här och styra och ställa. Vill tex inte ha bh på mig, HATAR. Det skaver och svider och guds straff till kvinnorna *Feven*. Men likväl tar jag väl på mig en varje dag. Vill inte.. men skulle vara oförskämt att vägra och liksom "gå lös" så att säga. Det är inte Edenb direkt. Det jag gör hemma, får jag lämna hemma ; det jag gör här är det här.
Ok så här
På kontoret är jag engelsklärare åt kineserna, några som inte kan någon engelska alls, och några som är ganska bra. Har så att säga två nivåer att hålla reda på. *tar mitt arbete på allvar*. Förmiddagarna spenderar jag med att googla fram material och skriva ihop planeringar, individuella studieplaner, utforma examinationer och sätta ihop övningar. Alltså vännen. Vad skulle jag gjort utan google? Kom naturligtvis hit helt oförberedd. *tar mitt arbete på allvar*
Efter lunchen (äter tillsammans, ute eller hemma. Jag med pinnar och jättebra. Inte ens nötter är utmaning längre) håller jag lektionerna och är en mycket hård lärarinna. Älskar kinesernas disciplin. Alla har liksom sparat och tagit med sig varenda papper jag någonsin gett dom, med prydliga små anteckningar i marginalen! Och anteckningsblock! Och överstrykningspennor! Och vanliga pennor! Sudd! You name it. Själv tappar jag bort både papper och penna halvvägs in i lektionen. Och dom tar allt på sånt allvar! *älskar’t* = jag blir en hårdare lärarinna. Men god. Jag tror en är lite kär i mig: det enda han skriver i övningsbladen är ”My English teacher is a beautiful girl” eller ”Swedish girls are wonderful.” Heh. Och på karaoken i fredags överöste han mig med de få komplimanger han kan på engelska och jag låtsades helt sonika om att jag inte förstod när han tjatade om min civilstatus. Orka. Han sa att jag var den vackraste svenska tjej han någonsin mött. Jag är alltså också den enda svenska tjejen han mött.
Efter detta är avklarat hjälper jag Kitty med allt rörande de internationella relationerna. Skriver mail, kollar rapporter, ringer samtal ”overseas” så att säga. Osv osv. alltså hon pratar väldigt bra engelska, men det är typ status för ett kinesiskt företag att ha en västerlänning där. Nu när jag inte smittas av ett svenskt sammanhang längre har jag lagt mig till med en riktigt skarp brittiska igen = överklass = status för dem. Jag har hört att man som västerlänning kunde få betalt för att bara sitta bakom en glasskiva och skriva på en dator för bara några år sen, innan den här stan invaderades. Då kunde man få jobb enbart på sina etniska meriter så att säga (obs! lägger ingen värdering i det!). Nu jobbar alla som engelsklärare *ej unik* och jag börjar redan skämmas över att göra det. På samma sätt som jag skämdes över att jobba på Prada, trots att folk typ tyckte det var glamouröst
Eeh *not *
Hur som helst. Kitty. Hon gillar mig mer och mer tror jag. Innan jag går rynkar jag alltid pannan och vädjar: ta nu hand om dig Kitty och jobba inte för länge. Lova det! Jag kan vara så omhändertagande om jag vill. obs menar’t! Hon jobbar typ 12 h/dag utan paus. Ej tvång alltså!!! Hon är sjukt dedikerad. Varför kan man ju diskutera vidare... Jag och Kitty åker i alla fall på business trip snart. Det känns som att jag delvis ska åka med som kuttersmycke…*packar väl ned några pennkjolar då*
Detta är inte mitt land. Kan inte komma här och styra och ställa. Vill tex inte ha bh på mig, HATAR. Det skaver och svider och guds straff till kvinnorna *Feven*. Men likväl tar jag väl på mig en varje dag. Vill inte.. men skulle vara oförskämt att vägra och liksom "gå lös" så att säga. Det är inte Edenb direkt. Det jag gör hemma, får jag lämna hemma ; det jag gör här är det här.
