guilty feet have got no rythm
Trots de dramatiska händelserna under eftermiddagen i fredags bestämde jag mig ändå för att gå ut. Man måste ju ta vara på sina sista da’r i stan. Och Sn lockade med ”ghost rock” och ”post post-punk” på en venue nära mig, så jag drog på mig ormskinnsbyxorna och tog en taxi dit. Tre band spelade, varav ett dåligt. Pallar EJ med bandkillar uppe i sig själva, hur klyschigt det än är att rikta alla sina feministiska aggressioner mot dem. Men serri. Man ba ta dig själv på kuken LITE mer.
Hur som helst. Vi drack öl på gatan från kiosken bredvid medan vi väntade på nästa band som skulle vara höjdpunkten. Och visst! Det var bra, det var roligt; vi skrattade, drack och dansade. Sn drack mest. Jag har lagt mig till med ovanan att försöka keepa up med honom och det funkar bara EJ. Jag höll mig således till en alkoläsk med rosésmak. Hehe. Smakade typ kemi-fabrik.
Tjejen i bandet var snygg och cool och jag älskade det. Hade upplevt det SÅ annorlunda om jag sett samma grej i Sverige, typ suckat och muttrat om mediokra hipsters. Men nu ba *don’t mind* hehe. *Svältfödd på kulturliv*
Av en händelse stötte vi på några bekanta från Sverige som vi drog till Sanlitun med. 10krs-drinkar. Mm-mm-mm. Efter lite motstånd lyckades jag övertala dem alla till att följa med på KTV. några av dem ba obs vi har nått en respektabel ålder, kan följa med av intresse men knappast sjunga. Stayin out of it! Men likväl låg de där på golvet och skrek Twist and Shout några timmar senare.
Jag säger då det! Ktv förenar människor. Tar fram de mest primitiva sidor i en. Man inser att vi alla egentligen är rätt så lika. Och som Sn säger: ktv fördärvar även den bäste.
Sen sprang jag hela vägen hem till Chun Xiu lu i natten. Så lycklig.
spökpunk
nån slags "rocknroll"
den här snäckan underhöll mig denna kväll
nån slags "kreatör"
en svensk-kines
glada miner på ktv!
im never gonna dance again, guilty feet have got no rythm...
eeh... kan nån den här låten?
obz
Hur som helst. Vi drack öl på gatan från kiosken bredvid medan vi väntade på nästa band som skulle vara höjdpunkten. Och visst! Det var bra, det var roligt; vi skrattade, drack och dansade. Sn drack mest. Jag har lagt mig till med ovanan att försöka keepa up med honom och det funkar bara EJ. Jag höll mig således till en alkoläsk med rosésmak. Hehe. Smakade typ kemi-fabrik.
Tjejen i bandet var snygg och cool och jag älskade det. Hade upplevt det SÅ annorlunda om jag sett samma grej i Sverige, typ suckat och muttrat om mediokra hipsters. Men nu ba *don’t mind* hehe. *Svältfödd på kulturliv*
Av en händelse stötte vi på några bekanta från Sverige som vi drog till Sanlitun med. 10krs-drinkar. Mm-mm-mm. Efter lite motstånd lyckades jag övertala dem alla till att följa med på KTV. några av dem ba obs vi har nått en respektabel ålder, kan följa med av intresse men knappast sjunga. Stayin out of it! Men likväl låg de där på golvet och skrek Twist and Shout några timmar senare.
Jag säger då det! Ktv förenar människor. Tar fram de mest primitiva sidor i en. Man inser att vi alla egentligen är rätt så lika. Och som Sn säger: ktv fördärvar även den bäste.
Sen sprang jag hela vägen hem till Chun Xiu lu i natten. Så lycklig.
spökpunk
nån slags "rocknroll"
den här snäckan underhöll mig denna kväll
nån slags "kreatör"
en svensk-kines
glada miner på ktv!
im never gonna dance again, guilty feet have got no rythm...
eeh... kan nån den här låten?
obz
Kommentarer
Trackback
