sista natten i sängen
Okej folks. Nu är det slut på resan och därmed också på den här bloggen. Tack för den här tiden. Kanske ses vi nån gång igen på annan plats. Ni vet var ni hittar mig.
imorgon är schemat tight. kemtvätt, skräddare, frukost, sticka till flygis innan 12.
vi ses där hemma.
xxx mandy
ps. störig grej: folk som köper "designer"jeans. läste nån modebloggare som köpt ett par, typ prada eller nåt. man ba: asså dom gör bara jeansen för att fylla ut inkomstkvoten!! att gå in i en sån butik och köpa jeans är sååå utan stil och klass. lika sorgligt som dom som lägger sina hårt förvärvade slantar på en "lyxig" present åt sin partner typ en nyckelring för 1000 spänn bara för att den har en logga. ba *lite närmare brandet* fast man är så långt därifrån man kan komma. jaja. bara nåt jag tänkte på.
ett visdomsord på vägen (från måndagsmattan i min hiss. olika varje dag)
imorgon är schemat tight. kemtvätt, skräddare, frukost, sticka till flygis innan 12.
vi ses där hemma.
xxx mandy
ps. störig grej: folk som köper "designer"jeans. läste nån modebloggare som köpt ett par, typ prada eller nåt. man ba: asså dom gör bara jeansen för att fylla ut inkomstkvoten!! att gå in i en sån butik och köpa jeans är sååå utan stil och klass. lika sorgligt som dom som lägger sina hårt förvärvade slantar på en "lyxig" present åt sin partner typ en nyckelring för 1000 spänn bara för att den har en logga. ba *lite närmare brandet* fast man är så långt därifrån man kan komma. jaja. bara nåt jag tänkte på.
ett visdomsord på vägen (från måndagsmattan i min hiss. olika varje dag)
guilty feet have got no rythm
Trots de dramatiska händelserna under eftermiddagen i fredags bestämde jag mig ändå för att gå ut. Man måste ju ta vara på sina sista da’r i stan. Och Sn lockade med ”ghost rock” och ”post post-punk” på en venue nära mig, så jag drog på mig ormskinnsbyxorna och tog en taxi dit. Tre band spelade, varav ett dåligt. Pallar EJ med bandkillar uppe i sig själva, hur klyschigt det än är att rikta alla sina feministiska aggressioner mot dem. Men serri. Man ba ta dig själv på kuken LITE mer.
Hur som helst. Vi drack öl på gatan från kiosken bredvid medan vi väntade på nästa band som skulle vara höjdpunkten. Och visst! Det var bra, det var roligt; vi skrattade, drack och dansade. Sn drack mest. Jag har lagt mig till med ovanan att försöka keepa up med honom och det funkar bara EJ. Jag höll mig således till en alkoläsk med rosésmak. Hehe. Smakade typ kemi-fabrik.
Tjejen i bandet var snygg och cool och jag älskade det. Hade upplevt det SÅ annorlunda om jag sett samma grej i Sverige, typ suckat och muttrat om mediokra hipsters. Men nu ba *don’t mind* hehe. *Svältfödd på kulturliv*
Av en händelse stötte vi på några bekanta från Sverige som vi drog till Sanlitun med. 10krs-drinkar. Mm-mm-mm. Efter lite motstånd lyckades jag övertala dem alla till att följa med på KTV. några av dem ba obs vi har nått en respektabel ålder, kan följa med av intresse men knappast sjunga. Stayin out of it! Men likväl låg de där på golvet och skrek Twist and Shout några timmar senare.
Jag säger då det! Ktv förenar människor. Tar fram de mest primitiva sidor i en. Man inser att vi alla egentligen är rätt så lika. Och som Sn säger: ktv fördärvar även den bäste.
Sen sprang jag hela vägen hem till Chun Xiu lu i natten. Så lycklig.
spökpunk
nån slags "rocknroll"
den här snäckan underhöll mig denna kväll
nån slags "kreatör"
en svensk-kines
glada miner på ktv!
im never gonna dance again, guilty feet have got no rythm...
eeh... kan nån den här låten?
obz
Hur som helst. Vi drack öl på gatan från kiosken bredvid medan vi väntade på nästa band som skulle vara höjdpunkten. Och visst! Det var bra, det var roligt; vi skrattade, drack och dansade. Sn drack mest. Jag har lagt mig till med ovanan att försöka keepa up med honom och det funkar bara EJ. Jag höll mig således till en alkoläsk med rosésmak. Hehe. Smakade typ kemi-fabrik.
Tjejen i bandet var snygg och cool och jag älskade det. Hade upplevt det SÅ annorlunda om jag sett samma grej i Sverige, typ suckat och muttrat om mediokra hipsters. Men nu ba *don’t mind* hehe. *Svältfödd på kulturliv*
Av en händelse stötte vi på några bekanta från Sverige som vi drog till Sanlitun med. 10krs-drinkar. Mm-mm-mm. Efter lite motstånd lyckades jag övertala dem alla till att följa med på KTV. några av dem ba obs vi har nått en respektabel ålder, kan följa med av intresse men knappast sjunga. Stayin out of it! Men likväl låg de där på golvet och skrek Twist and Shout några timmar senare.
Jag säger då det! Ktv förenar människor. Tar fram de mest primitiva sidor i en. Man inser att vi alla egentligen är rätt så lika. Och som Sn säger: ktv fördärvar även den bäste.
Sen sprang jag hela vägen hem till Chun Xiu lu i natten. Så lycklig.
spökpunk
nån slags "rocknroll"
den här snäckan underhöll mig denna kväll
nån slags "kreatör"
en svensk-kines
glada miner på ktv!
im never gonna dance again, guilty feet have got no rythm...
eeh... kan nån den här låten?
obz
skräddare, gulou, julgran etc
Jag hade äran att sällskapas av Sn vid mitt besök hos skräddaren i Gulou. Jag har hittat den minsta lilla butiken med tyger staplade i högar längs väggarna. Där jobbar en söt liten man som bara vill göra sitt bästa för en. Han ler hela tiden och skojar med mig fast vi inte talar samma språk. Av den anledningen hade jag turen att Sn ställde upp som tolk, annars hade jag varit KÖRD. Förstår inte hur jag tänkte när jag tänkte gå dit ensam med en ordlista liksom. Besöket tog ändå över två timmar.
Kappan jag sytt upp blev jättefin, men gjorde några ändringar. Det är en Helmut Lang-rip och jag visualiserar mig själv i London med denna. Kommer utstråla så mycket subtil power. En sofistikerad kvinna med självrespekt.
På tal om power, har nu sett hela säsong 5 av L-word och tar tillbaka allt det jag sa om Bette. HUR irri?? Hatar valpögona. Nej, Helena är min favorit serien igenom och det är väl en mix av henne och Alice man vill vara. Fast kappan jag gjort är mer Marina.
Gjorde en del andra grejer också, några blev fina men en grej blev ful. Jaja, smällar man får ta antar jag. Beställde fler grejer som dom lovade ska vara klara måndag kväll, åker liksom imorgon eftermiddag!! Förstår ni folks? Snart är jag hemma igen. Lagom till Pride dessutom.
I vanlig ordning gick vi sen till Nanluoguxiang där vi satt på ett tak med ministolar och drack varsin cola. Där var en trasig julgran, en gammal kyl på taket bredvid och en lina torkande tvätt.
ÄLSKA
Varför ej i Sverige sånt här?
julis
observera inhägnade takterrassen uppe till höger under trädet
lilla gatan nedanför
min fetisch: gulliga stolar
Kappan jag sytt upp blev jättefin, men gjorde några ändringar. Det är en Helmut Lang-rip och jag visualiserar mig själv i London med denna. Kommer utstråla så mycket subtil power. En sofistikerad kvinna med självrespekt.
På tal om power, har nu sett hela säsong 5 av L-word och tar tillbaka allt det jag sa om Bette. HUR irri?? Hatar valpögona. Nej, Helena är min favorit serien igenom och det är väl en mix av henne och Alice man vill vara. Fast kappan jag gjort är mer Marina.
Gjorde en del andra grejer också, några blev fina men en grej blev ful. Jaja, smällar man får ta antar jag. Beställde fler grejer som dom lovade ska vara klara måndag kväll, åker liksom imorgon eftermiddag!! Förstår ni folks? Snart är jag hemma igen. Lagom till Pride dessutom.
I vanlig ordning gick vi sen till Nanluoguxiang där vi satt på ett tak med ministolar och drack varsin cola. Där var en trasig julgran, en gammal kyl på taket bredvid och en lina torkande tvätt.
ÄLSKA
Varför ej i Sverige sånt här?
julis
observera inhägnade takterrassen uppe till höger under trädet
lilla gatan nedanför
min fetisch: gulliga stolar
beijing opera
O M G
är allt jag har att säga om ikväll. Kit-kat och jag gick på klassisk pekingopera i det nybyggda centret för performing arts. känner för katten som är helt kulturlös, hon tycker hello kitty är mer fantastiskt än den fantastiska byggnaden. smsar under föreställningen och himlar med ögonen på konstutställning.
jag ba: är inte operan fantastisk?? hon ba: det här är för gamlingar. jag skulle aldrig gå på själva teatern. alla föreställningar finns som film.
anyway. dom hade fantastiska kostymer och fantastisk scenografi. musiken var onekligen intressant och inte alls jobbig som folk har beskrivit det för mig! men såklart, efter två timmars ylande (för ja, det är ylande. alltså falsett all the way tänk er mariah careys högsta wailingar fast gällt liksom. det behöver dock inte betyda att det inte är bra!) förlorar man lätt koncentrationen.
men allt sammantaget: en helt underbar upplevelse. något man måste göra om man någonsin är i beijing.
är allt jag har att säga om ikväll. Kit-kat och jag gick på klassisk pekingopera i det nybyggda centret för performing arts. känner för katten som är helt kulturlös, hon tycker hello kitty är mer fantastiskt än den fantastiska byggnaden. smsar under föreställningen och himlar med ögonen på konstutställning.
jag ba: är inte operan fantastisk?? hon ba: det här är för gamlingar. jag skulle aldrig gå på själva teatern. alla föreställningar finns som film.
anyway. dom hade fantastiska kostymer och fantastisk scenografi. musiken var onekligen intressant och inte alls jobbig som folk har beskrivit det för mig! men såklart, efter två timmars ylande (för ja, det är ylande. alltså falsett all the way tänk er mariah careys högsta wailingar fast gällt liksom. det behöver dock inte betyda att det inte är bra!) förlorar man lätt koncentrationen.
men allt sammantaget: en helt underbar upplevelse. något man måste göra om man någonsin är i beijing.
the opposite house
Igår kväll tog VDn ut mig på middag tillsammans med sin fru och son. Det hela var mycket trevligt och han tog mig såklart till ett mycket respektabelt ställe, restaurangen i Opposite House, ett nybyggt hotell i ambassaddistriktet. Minimalistiskt men med en ”twist” (haha hatar det uttrycket) och oväntade lösningar. Precis min smak! Stället beskrevs som ”unfailingly romantic” men passade såklart lika bra för andra typer av sällskap. Där fanns en genomtänkt upplyst innergård med bambuträd och dämpade bar i anslutning.
Jag älskar detta livet! Alltså lyx och flärd. Att äta med besticken utifrån och in, vita linnedukar, halvlitersvinglas och dov belysning. Ett lugn men samtidigt sorl. Glada människor, men behärskade. Vin som flödar, men måttfullt. Välklädd personal som diskret fyller på ditt glas så fort du vänder bort blicken. Fem personer som bär in huvudrätterna. Jag samtalade artigt med VDns fru och frågade saker som rör hennes sons skolgång eller hur det går med hennes redecoration av huset hemma.
Jag beställde in ett svindyrt vin och fick ångest.
Men asså kollade inte direkt på priset! Jag har börjat fatta hur jag ska beställa in vin. Kan absolut ingenting om vin, men jag vet vad jag gillar och ser till att lägga märke till ursprung, druva osv. Så är det bara att ta nåt liknande nästa gång och komma undan med att verka världsvan! Att prova vinet är desto svårare dock. Särskilt med så stora glas att man måste tilta huvudet bakåt för att kunna dricka ur det. Jag gjorde mitt bästa med rynkad panna och tror jag kom undan.
Sen åkte jag hem och somnade på en minut.
"lobbyn" som inte var en lobby utan man fick helt enkelt vandra omkring och hoppas på att bli upplockad av en tjej i uniform.
lite jack-skulpturer utspridda
i mitten
en av restaurangerna. lite yngre och hippare än den klassiska vi var påå.
Jag älskar detta livet! Alltså lyx och flärd. Att äta med besticken utifrån och in, vita linnedukar, halvlitersvinglas och dov belysning. Ett lugn men samtidigt sorl. Glada människor, men behärskade. Vin som flödar, men måttfullt. Välklädd personal som diskret fyller på ditt glas så fort du vänder bort blicken. Fem personer som bär in huvudrätterna. Jag samtalade artigt med VDns fru och frågade saker som rör hennes sons skolgång eller hur det går med hennes redecoration av huset hemma.
Jag beställde in ett svindyrt vin och fick ångest.
Men asså kollade inte direkt på priset! Jag har börjat fatta hur jag ska beställa in vin. Kan absolut ingenting om vin, men jag vet vad jag gillar och ser till att lägga märke till ursprung, druva osv. Så är det bara att ta nåt liknande nästa gång och komma undan med att verka världsvan! Att prova vinet är desto svårare dock. Särskilt med så stora glas att man måste tilta huvudet bakåt för att kunna dricka ur det. Jag gjorde mitt bästa med rynkad panna och tror jag kom undan.
Sen åkte jag hem och somnade på en minut.
"lobbyn" som inte var en lobby utan man fick helt enkelt vandra omkring och hoppas på att bli upplockad av en tjej i uniform.
lite jack-skulpturer utspridda
i mitten
en av restaurangerna. lite yngre och hippare än den klassiska vi var påå.
det obligatoriska muren-inlägget
Jag och Alex åkte till muren. Obs ej mitt initiativ, dom propsade men det är jag väldigt glad över. Naturen var fantastisk, omgiven av lummiga (om man nu kan använda det ordet om något så gigantiskt) dalar och berg, alldeles alldeles tyst förutom syrsorna och diverse andra smådjur.
Eftersom jag varit på vild KTV kvällen innan och kommit i säng först vid 4, så var mina 5 timmars sömn inte mycket att stödja sig emot i den där 40-gradiga hettan och uppförsbacke.
Alex – alltså jag mår så dåligt över hur han verkligen MISSHANDLAR sin kropp! Röker typ 2 pkt cigg om dagen och äter bara biff, pommes frites och sås. 3 biffar vid varje tillfälle. Man ba: lilla kolesterolet då! – blev helt andfådd och genomblöt av svett efter ca 2 minuter då kan stannade upp för att tända en cigg. Själv köpte jag en härlig ”great wall”-keps för att få någon slags skydd.
Jag svettades alkohol och annat.
Vi klättrade lite på muren och till sist kom det bästa: en glide ned! Alltså en rutschbana nedför hela jävla berget där man åker på en pytteliten plastskiva med spak. Inga säkerhetsbälten, ingen ordentlig sits utan bara en planka. Rutschbanan hade inte heller den någon slags skyddsväggar, utan det var rätt ut i jungeln bara. Så jävla kul! Värt allt svettande i världen.
På vägen hem åkte vi på min request till en liten by. Kineserna förstår inte varför jag är så intresserad av det lokala, de vill helst inte kännas vid att där finns byar bestående av skräp, plåtskjul och ”obildade” bönder. Jag vet att det här kommer framstå som exotiserande, men alltså: vad fint!
Där var vägen av sand, där var skjulen ihoprasade på vissa ställen, där var åsnor som kom gåendes över vägen. Där var solbrända män i stråhatt och blå arbetsskjortor med lien över axeln, där var gummor och gubbar hängandes på trappor, där var majsfält som ramade in scenariot.
När jag kommer över saker som bara är för vackra vill jag helst inte ta några bilder alls. Det framstår liksom aldrig lika bra på bild. Här är i alla fall några snuttar från dagen.
en åsna vaktar majsodlingen
hej lilla gull
här bor nån
och här träffade vi en liten vit hund. man ser honom som liten vit prick
glad farmer
på motorvägen till muren
Moder Jord *hippie*
vi gick lite. lite *dimhöljda bergen*-känsla på den. vem gjorde den låten på 90-talet? ken ring? blue eller nåt hette han va?
den livsfarliga kanan ned
Eftersom jag varit på vild KTV kvällen innan och kommit i säng först vid 4, så var mina 5 timmars sömn inte mycket att stödja sig emot i den där 40-gradiga hettan och uppförsbacke.
Alex – alltså jag mår så dåligt över hur han verkligen MISSHANDLAR sin kropp! Röker typ 2 pkt cigg om dagen och äter bara biff, pommes frites och sås. 3 biffar vid varje tillfälle. Man ba: lilla kolesterolet då! – blev helt andfådd och genomblöt av svett efter ca 2 minuter då kan stannade upp för att tända en cigg. Själv köpte jag en härlig ”great wall”-keps för att få någon slags skydd.
Jag svettades alkohol och annat.
Vi klättrade lite på muren och till sist kom det bästa: en glide ned! Alltså en rutschbana nedför hela jävla berget där man åker på en pytteliten plastskiva med spak. Inga säkerhetsbälten, ingen ordentlig sits utan bara en planka. Rutschbanan hade inte heller den någon slags skyddsväggar, utan det var rätt ut i jungeln bara. Så jävla kul! Värt allt svettande i världen.
På vägen hem åkte vi på min request till en liten by. Kineserna förstår inte varför jag är så intresserad av det lokala, de vill helst inte kännas vid att där finns byar bestående av skräp, plåtskjul och ”obildade” bönder. Jag vet att det här kommer framstå som exotiserande, men alltså: vad fint!
Där var vägen av sand, där var skjulen ihoprasade på vissa ställen, där var åsnor som kom gåendes över vägen. Där var solbrända män i stråhatt och blå arbetsskjortor med lien över axeln, där var gummor och gubbar hängandes på trappor, där var majsfält som ramade in scenariot.
När jag kommer över saker som bara är för vackra vill jag helst inte ta några bilder alls. Det framstår liksom aldrig lika bra på bild. Här är i alla fall några snuttar från dagen.
en åsna vaktar majsodlingen
hej lilla gull
här bor nån
och här träffade vi en liten vit hund. man ser honom som liten vit prick
glad farmer
på motorvägen till muren
Moder Jord *hippie*
vi gick lite. lite *dimhöljda bergen*-känsla på den. vem gjorde den låten på 90-talet? ken ring? blue eller nåt hette han va?
den livsfarliga kanan ned
herre min je
Herre min je.
Det hela började igår vid Sommarpalatset. Jason och Adah hämtade upp mig och vi körde en dryg timme utanför stan till den kejsarens anrika tillflyktsort om somrarna. Det hela var mycket vackert, men som allt här i Kina segrade det plottriga… förstår mig fortfarande inte på kinesisk estetik hur mycket jag än försöker. Ba greppar EJ. Allt ser likadant ut.
Det var alltså naturen som var det vackraste, så majestätisk och tyst och vilande. Ett oändligt område med pilträd vajandes i vinden från små uddar där vi kunde lägga till och landstiga från den lilla paddelbåt vi hyrt.
Detta var vår ursprungliga tanke, men det var då det hände.
Mitt ute på sjön är vi uppehållna i en diskussion om marxism och guppar således planlöst omkring långt från land. Män med stråhattar passerar och skyfflar ogräs från botten upp i sina båtar. Allt för perfektionen i detta land. Och då, från ingenstans öppnar sig himlen och ett skyfall vräker ner. Vinden piskar och vi försöker förgäves paddla in till land.
Men vi kan inte styra någonstans.
Båten vajar oroväckande från sida till sida, håret slickar sig längs våra pannor och kinder när vi krampaktigt håller i oss i den lilla båten utan väggar och i panik nollställt stirrar på varann utan att ha nån aning om vad vi borde göra.
Vi inser snart att det inte finns något vi kan göra. vi kan inte ta oss någonstans, således måste vi helt enkelt vänta på att vi blåser in till land. Efter typ 20 min närmar vi oss en ensam udde och kastas slutligen mot klippväggen i full storm.
När vi inser att vi kanske skulle behöva simma i land bestämmer vi oss för att överge skeppet. Vi får grepp om ett pilträds långa och ack så sköra grenar, och lyckas mirakulöst dra båten närmre den ojämna rad av klippor som möter oss. Vi hjälps åt att hoppa i land och klättra på hala stenar tills vi slutligen är i säkerhet!
Vi andas ut men börjar snart springa mot närmsta skyddade plats. Fem minuter därifrån hittar vi en paviljong där ca 40 andra människor står och huttrar, ihopträngda som sillar.
Alla dyngsura. Alla oroliga. Barn som skriker och mammor som tröstar. Titanicstämning och domedag.
Vi visste ännu inte hur vi skulle ta oss härifrån, vi befann ju oss på andra sidan sjön. Jag och Jason rökte varsin cigg och lugnade ned oss trots att jag höll på att huttra bort av köld.
Till slut syns där i fjärran ett stort motordrivet skepp som kommer för att rädda oss. Alla förbereder sig genast på att tränga sig fram fortast möjligt till detta. vi avvaktar och kommer till slut ända fram till rätt sida av sjön!
Det första vi gör är att köpa varsin turist-tshirt att byta om till. Sen åker vi till Carrefour där de har världens bästa utbud av basic kläder. Vi köper skor, underkläder, byxor. Vid det laget har det skärrade övergått i skrattattack och häpnad. Då fanns inget annat att göra än att gå till italienarn med den vita trädgården!
Lugnet före stormen.
det ser inte så varmt ut, men solen är sjukt stark denna dag. alla går omkring med parasoll eller paraplyer för att skydda sig, även jag.
jason säger kina är marxister
omgivningarna och palatset för långt leverne
en liten brovi åkte igenom
och kom hit
vi steg i land och gick på toaletten, dvs i detta hus. kommer sakna flakcyklarna!
lide näckrosor
en man städar sjön
i kaoset på paviljongen
Det hela började igår vid Sommarpalatset. Jason och Adah hämtade upp mig och vi körde en dryg timme utanför stan till den kejsarens anrika tillflyktsort om somrarna. Det hela var mycket vackert, men som allt här i Kina segrade det plottriga… förstår mig fortfarande inte på kinesisk estetik hur mycket jag än försöker. Ba greppar EJ. Allt ser likadant ut.
Det var alltså naturen som var det vackraste, så majestätisk och tyst och vilande. Ett oändligt område med pilträd vajandes i vinden från små uddar där vi kunde lägga till och landstiga från den lilla paddelbåt vi hyrt.
Detta var vår ursprungliga tanke, men det var då det hände.
Mitt ute på sjön är vi uppehållna i en diskussion om marxism och guppar således planlöst omkring långt från land. Män med stråhattar passerar och skyfflar ogräs från botten upp i sina båtar. Allt för perfektionen i detta land. Och då, från ingenstans öppnar sig himlen och ett skyfall vräker ner. Vinden piskar och vi försöker förgäves paddla in till land.
Men vi kan inte styra någonstans.
Båten vajar oroväckande från sida till sida, håret slickar sig längs våra pannor och kinder när vi krampaktigt håller i oss i den lilla båten utan väggar och i panik nollställt stirrar på varann utan att ha nån aning om vad vi borde göra.
Vi inser snart att det inte finns något vi kan göra. vi kan inte ta oss någonstans, således måste vi helt enkelt vänta på att vi blåser in till land. Efter typ 20 min närmar vi oss en ensam udde och kastas slutligen mot klippväggen i full storm.
När vi inser att vi kanske skulle behöva simma i land bestämmer vi oss för att överge skeppet. Vi får grepp om ett pilträds långa och ack så sköra grenar, och lyckas mirakulöst dra båten närmre den ojämna rad av klippor som möter oss. Vi hjälps åt att hoppa i land och klättra på hala stenar tills vi slutligen är i säkerhet!
Vi andas ut men börjar snart springa mot närmsta skyddade plats. Fem minuter därifrån hittar vi en paviljong där ca 40 andra människor står och huttrar, ihopträngda som sillar.
Alla dyngsura. Alla oroliga. Barn som skriker och mammor som tröstar. Titanicstämning och domedag.
Vi visste ännu inte hur vi skulle ta oss härifrån, vi befann ju oss på andra sidan sjön. Jag och Jason rökte varsin cigg och lugnade ned oss trots att jag höll på att huttra bort av köld.
Till slut syns där i fjärran ett stort motordrivet skepp som kommer för att rädda oss. Alla förbereder sig genast på att tränga sig fram fortast möjligt till detta. vi avvaktar och kommer till slut ända fram till rätt sida av sjön!
Det första vi gör är att köpa varsin turist-tshirt att byta om till. Sen åker vi till Carrefour där de har världens bästa utbud av basic kläder. Vi köper skor, underkläder, byxor. Vid det laget har det skärrade övergått i skrattattack och häpnad. Då fanns inget annat att göra än att gå till italienarn med den vita trädgården!
Lugnet före stormen.
det ser inte så varmt ut, men solen är sjukt stark denna dag. alla går omkring med parasoll eller paraplyer för att skydda sig, även jag.
jason säger kina är marxister
omgivningarna och palatset för långt leverne
en liten brovi åkte igenom
och kom hit
vi steg i land och gick på toaletten, dvs i detta hus. kommer sakna flakcyklarna!
lide näckrosor
en man städar sjön
i kaoset på paviljongen
please stick to the rivers and lakes that youre used to...
ojojoj. här händer det grejer. jag har:
*klättrat på muren BAKFULL och stuckit ut huvudet ur en glugg och insupit världens mäktigaste natur. människan kan göra mycket, men inte det.
*hamnat mitt i en storm när jag själv var mitt ute på en sjö med trampbåt. vi paddlade förgäves men slets till slut mot land av vinden. vi lämnade båten vind för våg och hoppade en meter till en hal sten på vinst och förlust. vi vann och stod på en paviljong i 45 min.
*blivit RESCUED bland kvinnor, män, gamla, sjuka och gråtande barn *titanic*
*gått på post-post-punkspelning och dansat till en tjej i fartdräkt
*träffat på bekanta från sverige
*druckit gt för 10 kr
*spenderat natten på karaoke igen!!!
*gått hem i natten 15 min prom hem till mig och vetat PRECIS var jag är hela tiden
älskar att jag känner varje liten sten inom 30 minuters gångradie från mig. ÄLSKA vill ej åka. fast jo fast nä. nu ligger jag i säng och ska upp om 4 timmar till skräddarn som aldrig var klar. ska ba kolla lword först
mer om allt senare.
puss
*klättrat på muren BAKFULL och stuckit ut huvudet ur en glugg och insupit världens mäktigaste natur. människan kan göra mycket, men inte det.
*hamnat mitt i en storm när jag själv var mitt ute på en sjö med trampbåt. vi paddlade förgäves men slets till slut mot land av vinden. vi lämnade båten vind för våg och hoppade en meter till en hal sten på vinst och förlust. vi vann och stod på en paviljong i 45 min.
*blivit RESCUED bland kvinnor, män, gamla, sjuka och gråtande barn *titanic*
*gått på post-post-punkspelning och dansat till en tjej i fartdräkt
*träffat på bekanta från sverige
*druckit gt för 10 kr
*spenderat natten på karaoke igen!!!
*gått hem i natten 15 min prom hem till mig och vetat PRECIS var jag är hela tiden
älskar att jag känner varje liten sten inom 30 minuters gångradie från mig. ÄLSKA vill ej åka. fast jo fast nä. nu ligger jag i säng och ska upp om 4 timmar till skräddarn som aldrig var klar. ska ba kolla lword först
mer om allt senare.
puss
big trouble in little china
jag är ett sånt jävla cepe!!!!!!!!!
jag ligger risigt till asså.. när jag kommer hem. förstår INTE varför jag gör så här mot mig själv ba *jenny*. livet är INTE en lek. livet är INTE ett ställe där man får extraliv och typ kan avbryta spelet med ganska dåliga poäng och börja om igen.
allt har konsekvenser. ååh jag önskar jag kunde sluta tänja på gränserna, se hur långt jag kan gå och typ leka med döden hela ti'n!!! alltså visst, underhållande i typ 10 min och ba "vad har jag gjort" *hehe*. och typ skratta lömskt men ojdå! jajaja. jag har en sak jag inte riktigt vet hur jag ska ta mig ur i alla fall...
nu måste jag duscha eftersom jason hämtar upp mig här m 15! vi ska till sommarpalatset. ikväll ska jag berätta mer om gårdagens majsodlingar, stråhattar och åsnor.
jag ligger risigt till asså.. när jag kommer hem. förstår INTE varför jag gör så här mot mig själv ba *jenny*. livet är INTE en lek. livet är INTE ett ställe där man får extraliv och typ kan avbryta spelet med ganska dåliga poäng och börja om igen.
allt har konsekvenser. ååh jag önskar jag kunde sluta tänja på gränserna, se hur långt jag kan gå och typ leka med döden hela ti'n!!! alltså visst, underhållande i typ 10 min och ba "vad har jag gjort" *hehe*. och typ skratta lömskt men ojdå! jajaja. jag har en sak jag inte riktigt vet hur jag ska ta mig ur i alla fall...
nu måste jag duscha eftersom jason hämtar upp mig här m 15! vi ska till sommarpalatset. ikväll ska jag berätta mer om gårdagens majsodlingar, stråhattar och åsnor.
om att vilja bli en katt
fifan. har spenderat de senaste 25 minuterna i sängen med gråt nerför kinderna och klumpen i magen. lyssna på det här reportaget! oerhört välgjort och sjukt gripande.
vad ska man göra liksom,
gör man inget reduceras det här ju till underhållning
det handlar om en fd politisk vitrysk aktivist som efter våldtäkt av polisen flytt till sverige med sitt barn. han är 8 år och letar mat tillsammans med mamma i iicas sopor efter stängning. de går upp 6 på morgonen för att promenera 1,5 h till skolan med honom. de går längs motorvägen och på vägen kramar han sina mjukiskatter.
han säger han vill bli en katt för dom har så bra liv. de har mat och ett hus och en husse som tar väl hand om dem. man tar inte så bra hand om människorna, säger han. han vill bli en katt och en dag var han så förtvivlad över detta att han kastade sig ut för ett berg eftersom han inte kan det här livet som människa längre.
barn med smärta. barn så kloka. det är inte bara spontana pall-serveringar som den orubbliga byråkratin försvårar för, det läskiga är att detta genomsyrar hela systemet och även resulterar i sånt här. viktiga saker.
det är ett sjukt land i självförnekelse.
vad ska man göra liksom,
gör man inget reduceras det här ju till underhållning
det handlar om en fd politisk vitrysk aktivist som efter våldtäkt av polisen flytt till sverige med sitt barn. han är 8 år och letar mat tillsammans med mamma i iicas sopor efter stängning. de går upp 6 på morgonen för att promenera 1,5 h till skolan med honom. de går längs motorvägen och på vägen kramar han sina mjukiskatter.
han säger han vill bli en katt för dom har så bra liv. de har mat och ett hus och en husse som tar väl hand om dem. man tar inte så bra hand om människorna, säger han. han vill bli en katt och en dag var han så förtvivlad över detta att han kastade sig ut för ett berg eftersom han inte kan det här livet som människa längre.
barn med smärta. barn så kloka. det är inte bara spontana pall-serveringar som den orubbliga byråkratin försvårar för, det läskiga är att detta genomsyrar hela systemet och även resulterar i sånt här. viktiga saker.
det är ett sjukt land i självförnekelse.
ONE NIGHT IN BEIJING
Det börjar lida mot sitt slut och jag gör samma sak som innan jag åkte hit: går lös på livet. In i euforin bara, kasta ankar i rännstenen. Fast denna gång utan olösta draman som väntar på en där hemma... Obzzz.
Bakdörren som stod vidöppen gick i baklås och nu är jag instängd på innergården kan man säga! Hehe.
Eftersom jag bara varit på "alternativa" venues när jag varit här, med få undantag, tjatade jag igår till mig att vara på min sida av stan. Jag bor i ambassaddistriktet och får således dras med högljudda amerikaner i flipflops, pikéskjortor och solglasögon med tråd i. Dom säger "hey duude" och slår varandra i händerna när nån passerar den andre som sitter på mitt kafé. *kräks*
Här ligger också Sanlitun och Worker's stadium, som är "the place to be" om man är ung och "hungrig på livet". Sanlitun är en bargata med restauranger och barer. Runt Worker's stadium ligger alla stora klubbar och det var alltså här vi inledde kvällen efter att ha suttit på min terrass och druckit iskall öl.
Jag hade köpt nya ormskinnsbyxor med fiskfjäll på som jag tog på mig i protest mot hela området. Dom i affären hade glömt att ta av det feta larmet, men det sket jag i. Jag köpte dem på en smutsig liten bakgata i Gulou och jag tvivlar på att dom ens hade en avlarmningsmaskin i "butiken", särskilt med tanke på att dom var märkta med en stor kedja i tvättlappen *stöldgods*.
När jag är med lebbor vill jag vara elegant. När jag är här vill jag bara smutsa ner hela skiten. man ba: väx upp tjejen!!
hur som helst. därav följande: lite på snusen beslöt jag mig således för att testa om min gamla näspiercing fortfarande var kvar. och jo-orå, still going strong! böjde till en hästsko av en säkerhetsnål som jag sen hade på mig hela kvällen.
idag gör min näsa jätteont =( har jag skaffat mig nån slags infektion nu också?? det dunkar i näsväggen..
Uppenbarligen tyckte jag att det var värt det igår. Och så började vi.
Väl kring Worker's stadium var det svårt att hitta ett karaokeställe eftersom de flesta är för fina för sånt här. De bästa ligger runt studentområdet, men till slut hittade vi en fancy som kostade därefter. Har jag berättat om karaoken här?
Det är alltså inte som hemma där karaoke innebär nån lantis med popstjärnedrömmar som ylar framför ett gäng alkisar på Etage en onsdag, utan privata små rum där man trycker på en knapp för roomservice. Man beställer in hur mycket dricka som helst iom att det oftast är rätt billigt, och sen börjar man dricka. Oftast går det rätt snabbt eftersom alla är eager att döva eventuell nervositet = fylleslag. Karaoken innebär ingen prestige utan man börjar sjunga direkt när man kommer in i rummet!
Dessutom: de bra ställena har all den senaste musiken från "the charts" så att säga. man lär sig snabbt vilka låtar som är roliga att sjunga och vilka låtar som sabbar stämningen. igår "sjöng" jag lollipop med lil'wayne och min gamla heartbreak-låt från såret-tiden som heter just "heartbroken" med t2 och då var etta på englandslistan (obs minner om en tid inget annat). om man hört dessa låtar vet man att de kanske inte lämpar sig direkt för karaoke, men det är exakt det dom gör! ingen bryr sig man bara festar och dansar. andra klassiker är tex allsång waterfalls med tlc, andnöd med womanizer och ingen som kan versen i gangsta's paradise.
och man får välja hur dåliga låtar man vill! igår hade de dock inte så mycket roliga låtar, så när de sinade började vi istället sjunga allt vi kände igen. det blev rätt mycket abba och beatles.. det är sjukt att man faktiskt kan typ alla texter?? why liksom??
Sen skrek jag HIPHOPKLUBB HIPHOPPKLUBB!!! och Sn vägrade först. sen tjatade jag och tjatade på att jag ville se kinesiska thugs: CHIGGERS och till slut gav han med sig. vi gick således till en helt sjuuuk venue, alltså rent interiörsmässigt och det är synd att en sån investering skall kastas åt såna svin. ja, alltså vi hade ju sjukt kul och ba shakade asset för dig, jag i ormskinnsbyxorna och han med lilla indie-hjärtat. det är typ som att man skulle ta med anja e på en a-teenskonsert. hiphopklubb var det ju def inte men jäävligt kul hade vi. några thugs såg jag allt men som ej lät sig fångas på bild. men asså.. FOLKET. det går ej att beskriva. vi kunde inte bry oss mindre utan köpte drinkar under ett tak med meterstora liljor till lampor, blinkande väggar, tak, upplysta gångar i golvet. Allt var rött, spegelkross och svart blank. upphöjt, nedsänkt, vipavdelning där vi INTE betalade 1000 spänn för att sitta. vi horade inte heller för några västerlänningar som ville betala åt oss.
sen blev vi lite hungriga på lebbor men hittade inte gaybaren. då blev vi hungriga på mat och drog för att äta, jag åt två nötter med pinnar sen somnade jag där och då. servitrisen kollade snett på oss och då kände vi att det var dags att åka hem. kom i säng vid fyra, smsar min kollega vid 7 och skjuter upp dagens möte. mer om detta senare. somnar om med en dunkande näsa, svullna hjärnan och lilla leendet på läpparna!
hakuna matata för affärsmän
foajén på rymdskeppskaraoken med flygplatssäkerhet och uniformsbeklädda kineser med walkie talkie
nöjda och glada!
en av miljontals miniserveringar på gatan. ser ni gulliga pallarna eller? OBS dom kan va mindre!
vill fixa nåt sånt här i stockholm. snickra ihop några pallar kan väl inte va så svårt och så köper man ölen ba! som parkhäng fast liite mer civiliserat och bekvämt. men jo det är skitsvårt med dryck på offentlig plats, serveringstillstånd, uteserveringstillstånd som man måste söka 6 mån innan osv..
men vafan kan det inte gå under allmansrätten eller nåt? asså hata byråkratisverige!!
"inne på klubben"
"inne på klubben 2". sorry för usla bilder men mina batterier tog slut så dessa var de sista
Bakdörren som stod vidöppen gick i baklås och nu är jag instängd på innergården kan man säga! Hehe.
Eftersom jag bara varit på "alternativa" venues när jag varit här, med få undantag, tjatade jag igår till mig att vara på min sida av stan. Jag bor i ambassaddistriktet och får således dras med högljudda amerikaner i flipflops, pikéskjortor och solglasögon med tråd i. Dom säger "hey duude" och slår varandra i händerna när nån passerar den andre som sitter på mitt kafé. *kräks*
Här ligger också Sanlitun och Worker's stadium, som är "the place to be" om man är ung och "hungrig på livet". Sanlitun är en bargata med restauranger och barer. Runt Worker's stadium ligger alla stora klubbar och det var alltså här vi inledde kvällen efter att ha suttit på min terrass och druckit iskall öl.
Jag hade köpt nya ormskinnsbyxor med fiskfjäll på som jag tog på mig i protest mot hela området. Dom i affären hade glömt att ta av det feta larmet, men det sket jag i. Jag köpte dem på en smutsig liten bakgata i Gulou och jag tvivlar på att dom ens hade en avlarmningsmaskin i "butiken", särskilt med tanke på att dom var märkta med en stor kedja i tvättlappen *stöldgods*.
När jag är med lebbor vill jag vara elegant. När jag är här vill jag bara smutsa ner hela skiten. man ba: väx upp tjejen!!
hur som helst. därav följande: lite på snusen beslöt jag mig således för att testa om min gamla näspiercing fortfarande var kvar. och jo-orå, still going strong! böjde till en hästsko av en säkerhetsnål som jag sen hade på mig hela kvällen.
idag gör min näsa jätteont =( har jag skaffat mig nån slags infektion nu också?? det dunkar i näsväggen..
Uppenbarligen tyckte jag att det var värt det igår. Och så började vi.
Väl kring Worker's stadium var det svårt att hitta ett karaokeställe eftersom de flesta är för fina för sånt här. De bästa ligger runt studentområdet, men till slut hittade vi en fancy som kostade därefter. Har jag berättat om karaoken här?
Det är alltså inte som hemma där karaoke innebär nån lantis med popstjärnedrömmar som ylar framför ett gäng alkisar på Etage en onsdag, utan privata små rum där man trycker på en knapp för roomservice. Man beställer in hur mycket dricka som helst iom att det oftast är rätt billigt, och sen börjar man dricka. Oftast går det rätt snabbt eftersom alla är eager att döva eventuell nervositet = fylleslag. Karaoken innebär ingen prestige utan man börjar sjunga direkt när man kommer in i rummet!
Dessutom: de bra ställena har all den senaste musiken från "the charts" så att säga. man lär sig snabbt vilka låtar som är roliga att sjunga och vilka låtar som sabbar stämningen. igår "sjöng" jag lollipop med lil'wayne och min gamla heartbreak-låt från såret-tiden som heter just "heartbroken" med t2 och då var etta på englandslistan (obs minner om en tid inget annat). om man hört dessa låtar vet man att de kanske inte lämpar sig direkt för karaoke, men det är exakt det dom gör! ingen bryr sig man bara festar och dansar. andra klassiker är tex allsång waterfalls med tlc, andnöd med womanizer och ingen som kan versen i gangsta's paradise.
och man får välja hur dåliga låtar man vill! igår hade de dock inte så mycket roliga låtar, så när de sinade började vi istället sjunga allt vi kände igen. det blev rätt mycket abba och beatles.. det är sjukt att man faktiskt kan typ alla texter?? why liksom??
Sen skrek jag HIPHOPKLUBB HIPHOPPKLUBB!!! och Sn vägrade först. sen tjatade jag och tjatade på att jag ville se kinesiska thugs: CHIGGERS och till slut gav han med sig. vi gick således till en helt sjuuuk venue, alltså rent interiörsmässigt och det är synd att en sån investering skall kastas åt såna svin. ja, alltså vi hade ju sjukt kul och ba shakade asset för dig, jag i ormskinnsbyxorna och han med lilla indie-hjärtat. det är typ som att man skulle ta med anja e på en a-teenskonsert. hiphopklubb var det ju def inte men jäävligt kul hade vi. några thugs såg jag allt men som ej lät sig fångas på bild. men asså.. FOLKET. det går ej att beskriva. vi kunde inte bry oss mindre utan köpte drinkar under ett tak med meterstora liljor till lampor, blinkande väggar, tak, upplysta gångar i golvet. Allt var rött, spegelkross och svart blank. upphöjt, nedsänkt, vipavdelning där vi INTE betalade 1000 spänn för att sitta. vi horade inte heller för några västerlänningar som ville betala åt oss.
sen blev vi lite hungriga på lebbor men hittade inte gaybaren. då blev vi hungriga på mat och drog för att äta, jag åt två nötter med pinnar sen somnade jag där och då. servitrisen kollade snett på oss och då kände vi att det var dags att åka hem. kom i säng vid fyra, smsar min kollega vid 7 och skjuter upp dagens möte. mer om detta senare. somnar om med en dunkande näsa, svullna hjärnan och lilla leendet på läpparna!
hakuna matata för affärsmän
foajén på rymdskeppskaraoken med flygplatssäkerhet och uniformsbeklädda kineser med walkie talkie
nöjda och glada!
en av miljontals miniserveringar på gatan. ser ni gulliga pallarna eller? OBS dom kan va mindre!
vill fixa nåt sånt här i stockholm. snickra ihop några pallar kan väl inte va så svårt och så köper man ölen ba! som parkhäng fast liite mer civiliserat och bekvämt. men jo det är skitsvårt med dryck på offentlig plats, serveringstillstånd, uteserveringstillstånd som man måste söka 6 mån innan osv..
men vafan kan det inte gå under allmansrätten eller nåt? asså hata byråkratisverige!!
"inne på klubben"
"inne på klubben 2". sorry för usla bilder men mina batterier tog slut så dessa var de sista
dödssynd
Ååh älskar alla på kontoret dom är så *gölliga*! Och dom älskar mig tror jag. även om de kanske inte förstår vad jag gör för nytta här. Grubblar över detta en del själv också faktiskt.
Älskar mitt jobb! Den här veckan har jag haft tre presentationer på temat ”Sverige” eftersom tanken är att det är nån slags kulturutbyte här mellan nationerna. Jag har talat om:
1 politisk bakgrund och lite historia
jag ba ältade folkhemsidén till oändlighet och knöt sen ihop det med svensk design och mentalitet.
2 seder, traditioner och högtider
bordsskick i Europa *Ribbing*, svenska högtider och historia.
Och här hände det.
Jag satt där och skrev mitt lilla manus och ba: julen firar man ju för att fira Jesu födelse. Och påsken för att.. ??
Nu har jag spenderat de senaste dagarna med att läsa på om KRISTENDOMEN och annat. Tex tomtar. Varför har vi tomtar? Vad ÄR en tomte? Särskilt intressant var att fräscha upp sina religionskunskaper. Älskar Jesus. Vill typ bli kristen. Tänk om samhället hela tiden var tvunget att referera till de sju dödssynderna! Tex om riksdagen ska fatta ett beslut och då behöva gå igenom punkt för punkt så att man inte begår en synd.
Lättja liksom Girighet. Lust. Att vilja ha mer än nödvändigt. Att vända sig från det eviga mot det temporära. Att inte göra ett skit. Att låta sin kärlek för annat göra Gud sekundär.
Men inte Gud då, utan applicerat på den egna ideologin. Tex frestande skattefusk fast man är socialdemokrat osv. ni fattar grejen.
Snart håller jag min sista presentation om Europas historia. Dom vet ingenting, såklart. Jag vet ju ingenting om deras? Men det är så sjukt att tänka sig ett medvetande utan liksom allt det jag har eller tvärtom. Att man har helt olika referenser från början måste ju påverka en så genomgående.
Nej svär, men asså.
Fascinerande i alla fall. Ni vet när en klyscha bara helt plötsligt makes sense? Lite den insikten.
Nu sitter jag således och läser om antikens Rom, digerdöden och kolonisering. Älskar historia! Älskar antiken! Vill åka till Grekland här och nu!
Ej Italien. Vackert land men asså. Inte värt det. Upplevelsen måste ju förstöras. Eller?
Älskar mitt jobb! Den här veckan har jag haft tre presentationer på temat ”Sverige” eftersom tanken är att det är nån slags kulturutbyte här mellan nationerna. Jag har talat om:
1 politisk bakgrund och lite historia
jag ba ältade folkhemsidén till oändlighet och knöt sen ihop det med svensk design och mentalitet.
2 seder, traditioner och högtider
bordsskick i Europa *Ribbing*, svenska högtider och historia.
Och här hände det.
Jag satt där och skrev mitt lilla manus och ba: julen firar man ju för att fira Jesu födelse. Och påsken för att.. ??
Nu har jag spenderat de senaste dagarna med att läsa på om KRISTENDOMEN och annat. Tex tomtar. Varför har vi tomtar? Vad ÄR en tomte? Särskilt intressant var att fräscha upp sina religionskunskaper. Älskar Jesus. Vill typ bli kristen. Tänk om samhället hela tiden var tvunget att referera till de sju dödssynderna! Tex om riksdagen ska fatta ett beslut och då behöva gå igenom punkt för punkt så att man inte begår en synd.
Lättja liksom Girighet. Lust. Att vilja ha mer än nödvändigt. Att vända sig från det eviga mot det temporära. Att inte göra ett skit. Att låta sin kärlek för annat göra Gud sekundär.
Men inte Gud då, utan applicerat på den egna ideologin. Tex frestande skattefusk fast man är socialdemokrat osv. ni fattar grejen.
Snart håller jag min sista presentation om Europas historia. Dom vet ingenting, såklart. Jag vet ju ingenting om deras? Men det är så sjukt att tänka sig ett medvetande utan liksom allt det jag har eller tvärtom. Att man har helt olika referenser från början måste ju påverka en så genomgående.
Nej svär, men asså.
Fascinerande i alla fall. Ni vet när en klyscha bara helt plötsligt makes sense? Lite den insikten.
Nu sitter jag således och läser om antikens Rom, digerdöden och kolonisering. Älskar historia! Älskar antiken! Vill åka till Grekland här och nu!
Ej Italien. Vackert land men asså. Inte värt det. Upplevelsen måste ju förstöras. Eller?
dongsi shitiao
Sn gick med mig till skräddaren igår. Jag ändrade mig i sista sekund. Således inga äggskal. Hoppas hoppas han lyckas göra det jag vill, verkade som han förstod.
Sen gick vi omrking lite i Gulou och fikade på djurfiket. Vi satt på takterassen där dom hade växter och en liten guldfiskdamm som i själva verket var taket till nedervåningen. Man kunde kliva över staketet och grilla på platsen där två olika hustak mötte varann.
Jag fick problem med att hitta en toalett med dörr. Alla i området var såna med halvmetersbås mellan groparna i golven. Jag är inte den som är den, men ibland får jag nog.
Efter det gick vi till världens finaste italienska restaurang där allt var perfekt. Det var vitmålat med en träfdgård i mitten och öppet tak däröver. Stora svarta cyklar stod uppställda lite här och där som dekoration, och jag bara njöt av minimalismen som jag inte sett sen den dag jag kom hit till plottrighetens hemland. Jag uppskattade till och med de banala popkonst-affischerna!
Vi beställde ravioli och fick 9 var.
Med all denna elegans upp i halsen var vi tvungna att ta oss vidare. Vi gick till en miniservering på en sidogata där vi satt på gulliga 20 cm-pallar. Vi drack öl. Sen mer öl. Engagerade oss efter ett tag i existentiella diskussioner som inte ledde nånstans, som sig bör. Drabbades av plötslig extrem lust KTV, men hejdade mig i sista sekund då jag insåg att jag faktiskt skulle upp tidigt.
Jag gick hem i rättan tid. Men inte så rätt, eftersom jag missade sista tunnelbanan med 30 sekunder. Det fick bli taxi hem till Dongsi Shitiao. Det kosta 18.
Nu väntar historiska muséet, mat, öl, kanske klubb och KTV. *njuter av livet*
Sen gick vi omrking lite i Gulou och fikade på djurfiket. Vi satt på takterassen där dom hade växter och en liten guldfiskdamm som i själva verket var taket till nedervåningen. Man kunde kliva över staketet och grilla på platsen där två olika hustak mötte varann.
Jag fick problem med att hitta en toalett med dörr. Alla i området var såna med halvmetersbås mellan groparna i golven. Jag är inte den som är den, men ibland får jag nog.
Efter det gick vi till världens finaste italienska restaurang där allt var perfekt. Det var vitmålat med en träfdgård i mitten och öppet tak däröver. Stora svarta cyklar stod uppställda lite här och där som dekoration, och jag bara njöt av minimalismen som jag inte sett sen den dag jag kom hit till plottrighetens hemland. Jag uppskattade till och med de banala popkonst-affischerna!
Vi beställde ravioli och fick 9 var.
Med all denna elegans upp i halsen var vi tvungna att ta oss vidare. Vi gick till en miniservering på en sidogata där vi satt på gulliga 20 cm-pallar. Vi drack öl. Sen mer öl. Engagerade oss efter ett tag i existentiella diskussioner som inte ledde nånstans, som sig bör. Drabbades av plötslig extrem lust KTV, men hejdade mig i sista sekund då jag insåg att jag faktiskt skulle upp tidigt.
Jag gick hem i rättan tid. Men inte så rätt, eftersom jag missade sista tunnelbanan med 30 sekunder. Det fick bli taxi hem till Dongsi Shitiao. Det kosta 18.
Nu väntar historiska muséet, mat, öl, kanske klubb och KTV. *njuter av livet*
ej ok inlägg
imorn ska jag till skräddaren för att se om han kan göra nåt av det jag vill göra trots att tiden är knapp och det mesta går förlorat i översättningen. Sn ska följa med mig och tolka. sen står jag för fikat. kanske tar jag med honom till djur-kafét.
jag har ju redan formlösa mansrockar. jag tänker mig något mer åt g valli/old balenciaga-hållet. den där ärmen som jag älskar. vi får se hur det går. var och tittade på tygerna och de har mest väldigt tunna silkestyger. han lovade ta fram styvare och tjockare material åt mig. kanske blir det ingenting alls.
jag har ju redan formlösa mansrockar. jag tänker mig något mer åt g valli/old balenciaga-hållet. den där ärmen som jag älskar. vi får se hur det går. var och tittade på tygerna och de har mest väldigt tunna silkestyger. han lovade ta fram styvare och tjockare material åt mig. kanske blir det ingenting alls.
curse of the golden flower
se denna film! så vacker. kostymdrama från tang-dynastin.
